Button-svg Transkribering

Årets julklapp: Boris samlade krönikor från Metro 1997 till 2008

Redan medlem? Logga in

Få tillgång till alla inslag och transkriberingar från radio bubb.la

  • 20 euro/månad, ingen bindningstid
  • Alla 9 019 inslag från arkivet
  • Över 1 000 timmar ljudmaterial
  • Transkriberingar av alla inslag

För att bli prenumerant, gå till den här sidan:

Martin

Vi har en mycket glädjefull händelse som har att göra med vårt nya bokförlag Kultura i Tatis. som ger ut en ny bok nu i dagarna som heter Ljus över landet. Vi har nämnt den här i förbefarten i Radio Bubbla tidigare, men det är hög tid att vi pratar lite närmare om saken. Ljus över landet är en riktig tegelsten, en riktig tjock pocketbok som innehåller, jag tror, samtliga krönikor som Duv Boris skrev i Metro under en period, det missar inte exakt vilka år det var, men under ganska många år så skrev det en krönika, en krönika. gång i veckan tror jag i Metro. En hallrans massa texter som nu kommer ut i en riktigt tjock, härlig bok.

Boris

Ja, det är en 730-sida tjock bok. Den skulle bli tjockare men vi skar ner i notapparaten för att det skulle vara hanterligt i tryckeriet. Den är tjock dock ändå. 203-kröniker och jag tror jag har nämnt den om flera gånger. Först råd när vi har tanken på ljus. Det kommer att vara så jävla mycket elände där alltså. Det vill jag inte överstå för. Förlånansvärt konsistent i linjen.

De flesta förutsägelser har stämt in. Jag har försett alla krönikor med kommentarer för att diskutera nuläget. Jag har också kunnat gå igenom det antal gånger jag hade monumentalt fel. Som till exempel Västasien, Rakvigen och en del bedömningar om USAs roll.

Jag hade utvecklat vissa neokon-böjelser och var lite krigstugan. Men annars när det gäller utveckling i Sverige, kulturpolitik och så vidare så känner jag att det funkar och håller. Framförallt har jag varit väldigt upplyft av att jag har varit med i det här.

Det låter självgott, men jag blev upplyfta att läsa om texterna. Jag upptäckte att jag skrev så mycket muntrare vid den tiden. Jag var mer glattkritisk. Det försöker jag återvinna nu. Det är jävligt kul att föra krig mot samtiden.

Jag hade glömt att jag skrev jäkligt mycket. många populärkulturella kvöner, kvöpsen och de andra, och lera mig också till Nöjesbladet, alltså Weekendupplagan, och då skulle man skriva om populärkultur och sånt och det hade jag helt förträngt, men det är små roliga stycken på sitt sätt.