Martin

Donald Trump tar hem amerikanska trupper från Syrien samtidigt som Turkiet planerar invadera kurdiska fästen in vid landets gräns för att etablera en säker zon. Presidenten hävdar det inte är i USAs intresse. att föra krig på andra sidan jorden. Ja, i en veckas tid nu så har alla internationella medier dominerats kan man säga av den här nyheten att Trump har och USAs vägnar bytt fot i Syrien.

De har i alla fall gjort en förändring som haft vissa konsekvenser. Man har dragit bort nazister-trupper från Syrien och därmed berätt väg för en turkisk invasion av norra Europa. Syrien. Och jag tror att jag inte är helt säker på hur tidslinjen ser ut här. Men i söndag så fick vi veta att Vita huset berättade att Trump hade haft ett telefonsamtal tror jag med Erdogan.

Där hade meddelat Erdogan att USA skulle dra tillbaka trupperna. Och kort därefter, jag vet inte, måndag eller tisdag sådant där som meddelade Turkiet att nu sätter vi igång invasionen. Men sannolikt så är ordningen här var egentligen annorlunda. Det vill säga att Turkiet... meddelade USA att vi sätter igång vår invasion nu. Precis som vi har planerat och velat göra länge.

Nu sätter vi igång liksom. Och då sa USA, okej då flyttar vi ut våra sista gubbar. Så är vi inte i vägen. Det är i alla fall så jag har förstått att det har hänt. Hur som helst, det är ingen hemlighet att Turkiet vill gå in med kraft i norra Syrien. Och rensa upp bland vissa av de kurdiska grupperna som finns där. Det är känsliga gränsområden mellan Turkiet och Syrien där kurdiska grupper opererar över gränsen och utgör ett hot mot Turkiet.

Som Turkiet ser det, en gammal konflikt som alla vet, mellan Turkiet och kurderna i det här området. Trump har förklarat beslutet på Twitter. Han skrev en serie tweets där han skrev att det är högst riskt att det blir en krig. att vi drar oss ur de löjliga, ändlösa krigen som inte är till någon nytta för USA.

Trump har ju lovat länge att han ska avsluta de här krigen. Och nu tar han ett steg i den riktningen. Vi kan återkomma till det sen, men det finns givetvis också, det är inte bara Trump som fick ett infall att skriva på Twitter, utan det finns ju underliggande geopolitiska skäl som gör att han skriver på Twitter. som gör att det här är ett ganska logiskt drag från amerikansk sida kan man tycka. Men det som händer då är att nu har Turkiet fritt fram att genomföra den här militäroperationen som de har längtat efter.

De kallar den för Operation Peace Spring, säger de. Operation Fredsvård, eller möjligen Fredskälla. Jag är lite osäker på hur spring ska översättas i det här fallet. Det är i oktober så jag vet inte. Ja, det är nog en fredskälla.

i hög utsträckning i Syrienkriget. Och SDF är en arvtagarorganisation eller den är närrelaterad till YPG, den kurdiska YPG-melisen som utgör kärnan av SDF. Jag tror att man kan säga att det är lite av en re-branding delvis. Att man kallar det för Syrian Democratic Forces istället för YPG som betyder Folkets Skyddsinhem.

Det finns mycket att säga om det här egentligen. I norra Syrien har vi kurderna som har upprättat det de kallar för Rojava. Som är ett typ av autonomt område, en sorts protostat eller något sånt där. Som har haft en hög grad av autonomi i 7-8 år vid det här laget.

Sedan Assad-regimen började dras tillbaka från Norrland. från norra och östra Syrien för att fokusera på stridigheter i västra delen av landet. Så blev det ett sorts tomrum som fylldes av kurderna som skapade och utropade Rojava-enklaven. Det är en sak som pågår i de här delarna är att SDF-grupperna är ansvariga för att hålla tusentals IS-terrorister fängslade.

Det är en sån sak som folk är lite bekymrade över nu. Vad händer med alla de här IS-terroristerna? Vars lagliga status har varit oklar. Trump pratar om det också i sina tweets. Han säger att vi har försökt få andra länder, Europa och USA, att få med sig IS-terroristerna. andra länder att ta ansvar för alla de här IS-krigarna. Men de har bara sagt nej och vägrat och velat att USA ska ta hand om dem.

Så nu får vi se hur det blir. Turkiet har lovat att inte massa IS-terrorister ska släppas ut. Men det är det där någonting som det finns lite oro över. Militärkampanjen då, bara kort för att sammanfatta. Militärkampanjen har pågått nu i en veckas tid ungefär. De bombar, jag tror att de är inne med markdrupp också. Hundratals har dött, minst hundratals, tiotusentals människor sägs vara på flykt.

Lite svårt att få exakt information som vanligt om de här sakerna för att de som rapporterar är ofta partiska. Men det är en relativt dramatisk situation i norra Syrien och framförallt så är de kurdiska grupperna där ett desperat läge. Vilket är lätt att förstå. Du har fått reaktioner på det här.

Libertarianer och andra till exempel hyllar Trump för det här beslutet och säger att det är bra att han på ett konsekvent sätt fortsätter driva den här linjen, att USA ska inte hålla på med sina krigsäventyr och så vidare. Samtidigt så höjs det många röster nu som säger att det här är fel, det görs på fel sätt, det går för snabbt fram, därför att det sätter kurderna i en omöjlig situation.

Om USA försvinner och ger grönt ljus till Turkiet att invadera så hittar vi det. Det innebär att man massakerar kurderna och totalt stampar ut det här försöket att bygga en kurdisk, en klavrojava projektet. Så att även människor som tidigare har kritiserat Trump, som varit kritiska mot amerikanska militärinterventioner, är plötsligt nu kritiska till Trump för att han avbryter en militär intervention och säger att ja jag visste ju dåligt att USA håller på med de här sakerna. Men i just det här fallet så ska USA vara kvar och skydda kurderna. Vad säger du Boris, hur ska man se på den här situationen?

Boris

Ja alltså, hade det varit så här att Trump hade gjort det han säger, då hade jag inte haft några problem med att försvara tillbakadragandet. Det problematiska är ju att samma dag som han börjar dra tillbaka... Amerikanska styrkorna så skickar man 3000 man till till Saudi Arabien.

Jag får inte ihop det riktigt. Jag tolkar det som att det är tyvärr ett utspel för att han vet att en del av hans kärnväljare gillar tanken med all rätt bara till USA Han har säkert olika kärnvägar. Jag har inte varit överens med er på grund av detta.

Men sen vi håller sig väl med Saudi-Arabien eller vad de var, polisen i den här regionen- –så skickar man 3 000 man dit och hoppas att man inte är uppmärksamma. Man måste vara konsekvent. Det gör att min mage vänder sig. Men jag är inte särdeles orolig för att kurderna skulle bli utstampade- –för det här är mycket intressanta.

Detta samgiftande av Murray, Botskin och Abdulla-Archeland-stankar. Det är ett fascinerande samhällsexperiment. Det som har rullat upp de senaste dygnen är att... Det gör mig också lite fundersam på... Jag ska ta det här med Trump en gång till sen. Det som verkar hända nu är att cyriska styrkor rullar upp.

Man ska möta den turkiska offensiven ihop med SDF och framförallt kurdiska styrkor. Det gör man ju inte om man inte har Ryssland i ryggen. Tillsammans har man ju fortsatt uppbackning av Iran. Så att, det som händer tror jag att kriget intensifieras och att syriska styrkor med hjälp av syriska...

Rysk understöd kommer att faktiskt säkra... de här kurdistkontrollerade områdena. Och det är ju så här att jag kan inte i min livligaste fantasi föreställa mig att det här inte är någonting som Trump har räknat med. Han är inte korkad.

Martin

Det visst.

Boris

Det innebär att på något sätt ingår detta i allskalekyl. Japp, jag får pluspengar om man tar tillbaka de här tjoff. Men jag har också pratat med Vladimir och Vladimir kommer att säkra det här området för jag vill inte ha Turkiet löpande hur som helst i Syrien. Vad jag tror vi ser är en slags uppgörelse om området. Ett försök att stabilisera utan att USA är med och stabiliserar överallt. Det är min lilla tolkning.

Martin

Det var en intressant tolkning och eventuellt optimistisk. En typ av analys som jag har sett dyka upp här och var, som jag tycker verkar väldigt rimlig, är att det här beslutet handlar mindre om... Det handlar nästan ingenting om Syrien och kurder, knappt ens om Turkiet. Det handlar mer om ett övergripande skifte i amerikansk geopolitisk strategi där fokus egentligen inte längre är på Mellanöstern.

USA bryr sig inte lika mycket om Mellanöstern längre, därför att man har situationer och har förändringar. under de senaste 20 åren sen man gick in i Afghanistan och man haft krigen i Afghanistan och Irak. Man har inte till exempel, framförallt den här Sunni-muslimer på frammarsch som utgör ett hot. Nu är man mer fokuserad på Iran från amerikansk sida. Och man är också fokuserad på Ryssland som är ett större hot geopolitiskt mot USA än det var för 20 år sedan.

Och om man då har en situation där man har en ökad hot, känsla av konflikt med Iran och Ryssland, då blir Turkiet en väldigt viktig spelbricka i det att man vill att Turkiet ska förutom allt ska Turkiet inte vara allierat med varje såg Ryssland eller Iran, utan snarare ska Turkiet helst från amerikansk perspektiv spina vidare på sin historiska fienskap med med dels Ryssland och dels Iran.

Och det här draget ligger i linje med det du säger också. Boris, det här draget sätter Turkiet på kollisionsfrihet. kurs med Ryssland. För Ryssland har ju varit inne i Syrien väldigt länge och har ju praktiken, de har en militärbas, de har praktiken, mycket kontroll där. Och det här skapar en direkt konflikt mellan Turkiet och Ryssland, vilket är bra för USA, för det är där de vill ha Turkiet.

De vill ha med Turkiet på sin sida i rivaliteten mot Ryssland. Och de är utmaningar. utan vidare beredda att offra sig i kurderna eller kanske någon annan allians i Mellanöstern för att återkomma det?

Boris

Ja, de grundläggande dragen är ju samma fast det där är ju en mer pessimistisk tolkning än min. Ska man önska drömmar? Jag höll nästan på att bli lite extra glad. Macron kom ju med ett märkligt uttalande i dagarna. Frankrike skulle säkra sina styrkor i Syrien. De har ju en närvaro där.

På frågan om det innebär att man ska dra tillbaka dem sa han att vi får se vad det innebär att säkra våra styrkor. En önskedröm... Det vore intressant att se en... Det här är egentligen gammalt franskt territorium, det finns en lipa nån. Man spottade upp sig i den lilla trädgårdsdomten och sa... Vi ska ha väldigt stark närvaro här och vi fick se en nästan fransk-rysk allians där för att säkra området. Både mot turkarna och andra som vill in där.

Martin

Men jag är nyfiken på en sak Boris, det är din relativa optimism här att kanske kan Roja bara få finnas kvar för att kurdarna kan få ryskt och syrist beskydd. Det är faktiskt första gången på hela veckan som jag har hört någon uttrycka den uppfattningen. Har du inte läst en enda person som har trott att någonting annat än att kurderna kommer bli fullständigt krossade i den här situationen?

Boris

Nja, alltså det finns inget skäl att... Jag tror att det är... Det är de här allmänna undergångsstämningarna som smittar av sig på allting i världen från Amazonas till situationen i Sverige. Kurderna har en stark position i Stridsvana och de är en intressant kampfaktor för både Assad och ryssarna.

Och har dem på sin sida. Och att mosa deras... Det kommer råda kamp i det här området länge och det är en jätterationell grej för Syrien och ryssarna och andra bostadsförhandlingar med krafterna att säga att vi backar i kurden. Det är ett socialt experiment, men nu slåss vi tillsammans i fortsättningen. Då kommer de att fungera som det är.

Det är det Turkala räddar för, en buffertzon helt enkelt. Jag satte intenserad med buffertzon. mot Turkiet som är en evig arvfiende. Så att de kommer nog att göra ganska mycket för att skydda Roja, det tror jag. Och om ryssarna kan framstå, det här är ju en chans för ryssarna också att få återupprätta banden med alla kurder i regionen, med rätt många.

För kurderna har ju glidit över till att bli USA-arvfiende. Allierade allt redan no fly zonen i den första Iraks där. Då har kurderna mer och mer graviterat mot USA. Men nu har Putin chansen att komma tillbaka som kurdernas stora beskyddare. Så att den tar han nog gärna.

Martin

Ja, det kanske är en sån livlina som kurderna kan få nu. Annars om man bara ska referera de lite mer pessimistiska tongångar som jag upplever. är vanligare, så är det att kurdernas experiment i norra Syrien som de hållit på med sedan 2011 eller 2012 och sånt där, lever på lånad tid. Därför att de alltid varit beroende av USAs beskydd för att inte bli totalt översörda.

Och det verkar då, det är nästan inte ett konsensus nu om att det är det som kommer hända. Folk är väldigt upprörda, kurder är upprörda, folk i allra bästa Europa, USA och så vidare är jättearga på Trump. för att han sviker kurderna. Kurderna som har kämpat på USAs sida och hjälpt USA på olika sätt. Trump säger att, ja visst kurderna har ju slagits på vår sida men de har också fått väldigt mycket pengar, väldigt mycket militär utrustning och så vidare i utbyte för det.

Och så att det finns en sådan diskussion som verkar föra sig under premissen att det kommer gå ganska dåligt för kurderna. Ett annat problem för kurderna det är ju att kurderna inom sig, inte i USA, inte en homogen eller enig grupp, utan de är ju oerhört splittrade, hopplöst splittrade. Och det är därför, det finns en sorts idé åtminstone i väst om att, om en kurdistan, ett fritt och självständigt kurdistan, en sorts romantisk dröm.

Men problemet är ju att, och det kanske nån gång i framtiden att det skulle kunna hända, det är ju som vän av secessioner och alla folks självständighet och så vidare. Så det är lätt att känna sig. empati med kurderna. Men faktum är att de är väldigt splittrade, dels för att de består av många olika stammar. De har olika religioner, de har olika språk.

Vissa av de kurdiska språken, de två största kurdiska språken som jag har förstått det, är så pass olika att de inte utan vidare kan förstå varandra. En liknande som jag hörde är skillnaden mellan engelska och tyska, kurmanji och surani, de olika språken. Och de har haft lika länge som engelska. som kurden har slagits med omgivningen så har de slagits med varandra. Och i Irak så har vi den här gruppen som har en sorts autonomi inom ramen för den nya irakiska konstitutionen, alltså irakiska Kurdistan, där de har en egen regering och så vidare i norra Irak.

Men de är ju, om inte allierade med, så har de åtminstone ett nära samarbete med Turkiet, med Erdogan. Och de hjälper Turkiet med till exempel att lämna underrättelser så att det blir en ny regering. Det ska bli lättare för Turkiet att nedkämpa PKK, alltså de här örtsalandsmänniskorna som håller på i Rojava och så vidare.

Så att vissa av kurderna är till och med på Turkiets sida mot kurderna i Syrien. Och det är där som gör att kurderna i Rojava har till och med andra kurder emot sig. Så jobbig är det här situationen.

Boris

Och jag tror att det finns en... Du tar upp en västerländsk romantisk vin på kurden som är det finaste med. Det är ett gammalt trävare av banditfolk. Vi kommer aldrig någonsin att kunna sätta en tå på detta. För senast dags enat Kurdistan. Det skulle bli en av de mest hellretiskt inbördesstridande staterna i världen.

Det är ungefär som att jämföra med sydslaverna på banken. Det finns väldigt mycket som förenar sydslaverna, men det är väldigt svårt att hålla dem i ett och samma. Genom samma federation och samma sak med kurderna. Vad man kan hoppas på är små självständiga kurdiska stater- eller autonoma provinser i andra stadsbildningar. Men det är en rimlig utveckling.

Man kan också se det varumål under kriget mellan Iran och Irak. I kriget stod kurderna mot Iran. De stod alltid på det andra landets sida. Så de var jävligt svårt talasams. Men just det gör ju att de finns spridda i de viktigaste länderna i regionen.

Det gör dem än mer intressanta för... Ryssland har tidigare varit vana att jobba med alla kurdiska fraktioner– –även om de står mot varandra i olika länder. Ett tillbakadragande av USAs intresse på åtminstone eller kurdernas väl– –innebär inte på nåt sätt att de går under.

De får en ny beskyddare. Det är viktigt att komma ihåg att det finns tre tillfällen. Det är världen tyckas synd om grejen. Att... Kulderna är ett sanslöst värdigt folk. Och de lyckas alltid hitta någon jäkla allierad. Vilket faller sig naturligt med tanke på hur regionen ser ut. Det kommer alltid finnas någon som vill spela ett kurdiskort för att försvaga motståndaren.

Så det finns inga skäl. Jag var själv initialt första dygnet stekte jag jävla skit. Jag är inte framförallt en förbannad svikare, men om man lugnar sig och tittar på situationen så är det business as usual och kurderna kommer hitta ny beskyddare. Gud vad cynisk jag låter men så är det.

Martin

Det är svårt att inte bli cynisk av alla turer. Själv kan jag känna lite grann så här att jag reagerade på de här reaktionerna. De sa Trump har svikit kurderna och så vidare. Jag kan känna lite grann så här. någonting för den här romantiska idén om Kurdistan och deras hundraåriga kamp för självständighet och så vidare. Men när det kommer till kriget som du är inne på, Boris, så bygger den här romatiseringen av kurderna på många falska idéer.

Alltså, Turkiet som är den ena parten här, Turkiet är ett eländigt skithålsland som borde betraktas som en fientlig kraft, men i min mening, de borde isoleras, de borde bekämpas som ett hot mot Europa, hälsa borde de kunna ta. erövras och återkristnas. Istanbul borde heta Konstantinopel igen. Hagia Sofia ska vara en ortodox basilika. Eller kanske ett Apollo-tempel, eller vad som låg där innan de kristna tog över.

Men jag tror att det var ett hednistempel i alla fall. Jag för mig att det var ett Apollo-tempel. Hur bra förlåt, det var lite... Turkiet är ett riktigt skithålsland. Men det är det här som är det som jag har i bakhuvudet. Jag har sagt till er tydligt förut, jag har varit lite grumlig här. Rojava, den här kurdiska protestatorn och kurden i allmänhet, är också ett eländigt skithålsland. De gör inte lika mycket skada som Turkiet, men det beror mest på att de är så små.

Kurderna har en usel mellanöstenkultur, precis som alla andra mellanöstenländer. De är muslimer, nästan alla kurder, precis som alla andra. Vilket innebär att de tillhör en grupp som är fientlig mot väst. Kurderna är i bästa fall ett slags fiendens fiende. från västperspektiv. Och den här tanken som finns med att kurdar är som så här, de är en god västlig allierad, de är västtillvända, de är som ett sorts israelivardande. Jag vet ärligt talat inte vad det finns för fog för det, förutom romantiserande, eller liksom en sorts så här strategisk kultur.

Boris

Jag tror det är en väldigt koncis och bra beskrivning. Jag tror att om vi backar lite, då tror jag att det är alldeles rättigt att visa på ett skifte också. USAs utrikespolitik, man är inte längre oroad för Sunnis, alltså en sådan slags sunnisvärldsoffensiv.

Och mer oroad för Shia. Och det skulle förklara att man skickar 3000 soldater till, vilka sticker i ögonen, till Saudi-Arabien. Men alltså jag kan ju, nu är inte jag president, gud sköpris av den här att latrycka knapparna. Jag har inte den typen av bedömning. Skulle Trump eller någon annan president vara konsekvent som vill vara isolationist och skulle dra sig tillbaka, då är det skitsamma om det är Sunni eller Shia. Jag har svårt att se ur ett amerikanskt perspektiv att det spelar någon roll. Nej,

Martin

det är det inte. Jag tror inte det, utifrån vad jag vet. Jag tror inte det spelar en roll. Det är den amerikanska söndra och härska strategin. Det är den som allting bygger på. Nu är Iran ett större hot. Iran som riskerar att konsolidera mer makt i Mellanöstern. Det är de som man vill lägga tryck på. I en annan period så är det, nu är det Chia, förut var det Sunni. Nu är Turkiet en praktiska led.

Om Turkiet växer sig i mäktig Mellanöstern då kommer man istället försöka kontra Turkiet för att... för att begränsa dem på olika sätt. Vi ser samma skift i relation till Ryssland. Ryssland var i fokus... Först var Ryssland en allierad under andra världskriget. Det var kamrat Stalin som man var jättenära allierad med för att bekämpa Tyskland, som då var fienden. Då var man bästa kompis med Stalin.

Under Kalla kriget så blev Ryssland dödsfienden och var under hela Kalla kriget stora måltavlan. Till slut knäckte man. Sovjet och man fick det när Sovjet splittrades upp och så vidare. Och då skiftar man fokus igen, och då skiftar man fokus på Mellanöstern. Och sen håller man på det, och nu har man... Nu ser vi väl slutet, precis som vi såg slutet på Kalla kriget i skiftet 80-90-tal, så ser vi nu slutet på det amerikanska fokuset på på Mellanöstern, som vi har sett sedan 2001 eller något sånt där.

Och det innebär att Ryssland, som först var kompis, sen blev fiende, sen blev en sorts neutral part, nu är det... Ryssland starka igen. Så nu skiftar USA tillbaks till att ha konfrontation med Ryssland för att för att de inte ska växa sig starka och riskera att bli ett hot och få för mycket inflytande i Europa och i Mellanöstern och så vidare. Så det är jag tycker ser ut som den helt normala cykeln av amerikansk aggression för att begränsa och instabilisera sina potentiella geopolitiska konkurrenter.

Boris

Jo men det låter nog rätt rimligt.

Martin

Det var intressant ändå det här med kurderna. Jag läste en analys som jag tyckte var intressant som handlade om vad som skulle krävas för att kurderna faktiskt skulle lyckas med ett eget stadsbygge. Då gjordes den här parallellen till Israel. Man säger ibland att Kurdistan skulle kunna bli till Israel i Mellanöstern. Problemet med det perspektivet som är en pessimistisk nyhet på kort sikt för kurderna men kanske en optimistisk nyhet på sikt är att Israels grundande föregicks av en kultur.

av 100 år av zionism. Där man hade en ideologisk idé, man började forma en sorts nationalkänsla. Man började också köpa land, man köpte väldigt mycket mark i Palestina. Man etablerade kolonier, man byggde upp en ideologisk rörelse internationellt, man uppmuntrade folk att invandra, man ansamlade resurser och så vidare. Så att i ungefär 100 års tid så jobbade man målmedvetet, man investerade massor.

resurser och så vidare. Framförallt om man byggde upp den israeliska nationalkänslan som inte fanns tidigare, utan som var ett resultat av det zionistiska projektet. Om Israel är modellen för kurderna, då kan det kanske funka för kurden också. Jag vet inte vad fan jag tror, men teoretiskt sett skulle det kunna funka för kurderna. Det är att kurderna måste skapa en egen zionistisk rörelse, och om de börjar idag, då kanske det tar dem lite tid.

en hundra år, eller åtminstone en femtio år. Det kommer ta ett par, tre generationer för kurderna att samlas kring den idén och sluta kriget med varandra och istället lägga de konflikterna åt sidan för att bygga ett kurdistan på riktigt. Och inte vara beroende hela tiden av andra krafter. För om de är beroende av USA eller Ryssland eller Iran eller Irak, vem det nu är, så kommer de inte kunna.

Man måste bygga upp den här egna kraften som Israel ändå har, även om Israel har inte så mycket av USA. så har de väldigt stark militär kapacitet själva, de har kärnvapen och så vidare. Och det är snarare det som skulle kunna vara hoppet för kurderna. Att skapa en sorts egen kurdisk zionism. Men de är inte närheten av det idag.

Boris

Nej, och det skulle kräva just det vi har varit inne på. Zionismen innebar ju en stenhård kulturkamp mot etablerade former av judisk mentalitet, sederlighet. Man ville skapa en ny sorts jude. Det var själva förutsättningen för att etablera en judeiska stat.

En slags kurdisk zionism skulle kräva att man gjorde upp med klantänkande och ganska stora mått av efterblivenheter. Man glömmer ofta bort att det är ett västra asienfolk. Man får lätt intrycket i västeropelska och västerländska debatt att det är liksom...

De har skapat kronan på grund av Rojava-projektet. I basen lever väldigt mycket urålderligt tänkande- –som en del i den muslimska kulturkretsen. Men det går inte att bygga en fungerande stat på detta. Men visst, får man ett projekt om att vi ska skapa den nya kurden- –och han inte är Sebastian, då kan det nog bli nåt. Men det är så det ser ut.