Button-svg Transkribering

Yngre fäder har sämre gör-det-själv-kunskaper än äldre, äger färre verktyg

Martin

Yngre fäder har sämre gör-det-själv-kunskaper än äldre, äger färre verktyg och saknar oftare förmåga att byta ett bildäck eller fixa stopp i avloppet. Andelen som äger en hammare har minskat från 93% till 32% på två generationer. Ja, det är ett... Ett märkligt artikel som vi har här är något amerikanskt larmföretag som har gjort en undersökning.

De har använt det för att få textreklam i New York Post i det här fallet. Det är en ganska skumm källa. Jag vill bara säga det från början. Jag litar inte riktigt på den här undersökningen. Jag tror inte att den är superseriös. Men det som undersökningen vittnar om är något som vi alla kan se med våra egna ögon och förmodligen relaterar till.

Till exempel den anslagande siffran att bland så kallade baby boomers, vi säger fyrtiotalister ibland i Sverige, så är det 93% av alla boomer-pappor som äger en hammare. Jag tycker 93% låter lite lågt, om jag ska vara ärlig. Vilka är de här 7% som är i 60-70-årsåldern och som inte äger en hammare? Men nu bland fäder i millennium-generationen så kallade, så är det bara 32% som äger en hammare.

Vilket heller inte förvånar mig, även om det är väldigt låg siffra. Det finns också liknande, hur många som har en borr, en steg, skruvmejslar och så vidare. Hur man kan byta däck på hjulen och så vidare. Alla de här siffrorna har gått i botten. Jag kan definitivt relatera på ett personligt plan. Jag vet inte om jag kvalificerar som millenniumgeneration. Jag tror att jag bara född några år tidigare än vad man ska vara för.

för att de är i den gruppen. Men jag är ju inte säker på att jag är mindre händig än min far, som är en boomer, års- och generationsmässigt då, född på slutet av 40-talet. Men jag är garanterat mindre händig än min farfar. Det finns ju ingen som helst snack om. Min farfar arbetade med sina händer i all livet.

Han och min farmor byggde ett hus själva som de bodde i och hade sin familj. Och var allmänt självförsörjande. Min farmor sydde också alla kläder som hon själv hade på sig, som hennes man hade på sig, som hennes fyra barn hade på sig och också rätt mycket av de kläder som hennes mansbröder hade på sig. Och de odlade inte all sin egen mat men åtminstone all potatis mat.

Och så vidare. Så en generation senare, min föräldrageneration, så i min familj så tog det helt andra riktningar. Min far han fokuserade mer på teoretiska saker och blev framstående yrkesledare. ...drykesman inom sitt fält. Men jag kan inte minnas att... Jag tänkte på det i den här sändningen, om jag......kommer ihåg någon tillfälle då min pappa......höll på med praktiska saker,...hantverksmässiga saker hemma.

På rak arm kan det inte... Det hände säkert någon gång. Men jag kan inte komma på något tillfälle där jag har sett honom......göra något hantverksmässigt. Han känns som en person som skulle fixa det ganska bra. Han är inte en sån här som har tummen mitt i handen. Redig kar på de allra flesta sätt. Han är som en atlet. och sådär, men det är inte någon sån här bortkommen bokmal. Men jag tror att det fanns nog aldrig någon större anledning för honom att göra praktiska saker själv.

För att han var fokuserad på annat och man kunde alltid anställa folk som löser sånt där åt en. Det fanns andra människor i närheten och så vidare. Min mor är lite mer händig av sig. Hon har alltid hållit på med praktiska saker. Nu har hon skaffat sig på senaste året fritidshus och hon kan få utlopp för massa sådana här praktiska saker. praktiska drifter, men i alla fall. Jag kan ju verkligen känna igen mig i det här.

Att vi har tappat kontakten med det praktiska och vardagshantverk och sånt där. Jag själv har alltid haft verktyg, haft hammare och andra avancerade saker, sysslat med praktiska saker. Men det är nog mer för att jag är en nörd. För att jag till exempel, jag kommer ihåg att första gången som jag ägde en egen lägenhet så tyckte jag att det var väldigt fascinerande att lära mig om hur man gjorde allting. Alltifrån så här, jobba med ett trä och sånt där.

Skära till en golvlist med millimeterprecision eller mer. Jag gjorde massa elarbeten i lägenheten. Det får jag inte göra egentligen för jag är inte elektriker. Men jag tyckte det var ganska kul att lära sig om el och sådär. Så jag gjorde ganska mycket elgrejer. Men det där gjorde jag inte för att jag behövde det. Utan för att det var roligt och nördigt. Och lite spännande att hålla på med el. Fast man inte fick och så vidare. Så att det är nog... Jag är väl liksom... Känner också att jag är en del av det här förfallet. Det är inget snack om att vi har tappat de här sakerna, eller hur Boris?

Boris

Jo, det har vi alltså. Och det knepiga är ju liksom att de flesta människor numera har tappat de här sakerna. De lever inte på ett sådant sätt sorgligt nog. De behöver den här typen av kunskaper. Det gillar nog dem. Jag har diskuterat med folk om det här med att jag är så här......hantverkaromantisk.

De är inte borta. De gör det själv, programmet på tv. Det är en liten folkrörelse. Min invändning är att det inte är hantverkande på riktigt. Det är bara att åka till de här hemska inrättningarna. Som hånvakt, till exempel. Eller hjula och rusta. Och så titta på materialet och sen titta på verktygen också.

Det är Hongkongverktyg som går sönder på en månad om man använder dem på riktigt. De som fortfarande håller på med......med hemsnickrande ular på torpet- -...gör det med undermåliga fabrikator och taskiga verktyg. Man håller verkligen på att tappa känslan för det hela.

Även om man har verktygen, så gör man det inte på riktigt. Man kan väl leva gott ändå? innan katastrofen kommer. Men det som gör det tråkigt är att... Där kommer min hantverksromantik in, att man blir en helare människa om man ägnar sig åt sådana saker också, även om man gör det på ett amatörmässigt sätt.

Martin

Det här är intressant. Det här är en fråga som jag gärna ville komma fram till. Ja, det går nu. Kanske kommer inte gå i framtiden. Det känns ju väldigt... Om man inte har några praktiska färdigheter alls så är det en osäker situation för att framtidsutsikterna för samhället i allmänhet är som de är. Alltså, givet att karusellerna kan stanna när som helst så ska vi givetvis förbereda oss för en eventuellt ganska dålig situation som kommer.

Men från ett mer tidlöst eller filosofiskt perspektiv är det faktiskt essentiellt för alla människor att ha praktiska färdigheter. Är det inte så att vi egentligen vill vara i en situation där vi kan kosta på oss höggradig arbetsdelning?

Och då undrar jag om man inte faktiskt kan vara en komplett människa även om man prioriterar andra saker. Är det inte kanske så att man faktiskt kan bli mer framstående och en mer högstående person om man specialiserar sig starkare och rationaliserar bort en del saker genom arbetsdelning? Jag tänker så här, hade Isak... Isaac Newton skrev i Mäjslar Hemma, kunde Albert Einstein byta däck på sin bil? Jag vet inte svaret på de frågorna men jag kan tänka mig att det inte hade varit nödvändigt för dem.

Boris

Ja, alltså intressant. Jag tror ju att med att det är så snabba framsteg en gång i tiden är Jag skulle uttrycka det som så här va, att specialisering på ett område är för vissa ofta av nöden för man kan liksom inte sträcka sin kunskap över hur många områden som helst. Men tittar man på historien så är det uppenbart så att de här genierna som står för genombrotten och sprången de har ju ofta gedigen jävligt praktisk kunskap inom sina områden.

Om man ser på den industriella revolutionen till exempel så då såg det fram den kamerastora uppfinningarna. De hade ju ofta en jävligt praktisk kunskap också. stora språng på många sätt kom sig av själva närheten mellan handen och hjärnan. Det är inte så att de stora tänkarna satt.

Det är för att allting var mycket enklare, renare och klarare. Jag tror att det är en av de... Med anslutning till våra bokpratar. Jag tror att det är en av Västerlandets stora styrkor. Alltså att... Tankens män genom historien ofta också har varit handlingens män. I och för sig kanske ibland inom ett specialiserat område.

Jag tror sakerna hänger väldigt mycket ihop och risken är, men allt för långt gången specialisering så blir man som en kinesisk, vad fan kallas de? De lite isolerade tänkande gubbarna. Det är ganska tomma tankar som inte utvecklas bra någonstans.

Martin

närheten är viktig.

Göra bokföring, bygga en vägg, sätta ett brutet ben, trösta de döende, ta order, ge order, samarbeta, agera ensam, lösa ekvationer, analysera nya problem, skiftla......skiftla... vad heter det? Programmera en dator, laga en smaklig måltid, slåss effektivt, dö på ett galant sätt. Specialisering är för insekter.

Boris

Ja men så jävla, det där. Jag ska lära mig att brodera så ska jag göra en väggpov över halvår torrplätt. Det är en jävligt stor vägg, Borre, det där är rätt. Ja.

Martin

Gössar, skiffla gössen,

Boris

skrev han. Skiffla, ja.

Martin

Jag tappade helt ordet, ja. Och jag kan ju se den aspekten och jag kan ju också, när jag tänker tillbaka på stora män-historien, så inser jag nu, precis som du säger, Borre, att många av de som gjorde stora framsteg... De hade ganska blandade erfarenheter och de var ofta inte alls rädda för att kavla upp ärmarna och göra mycket praktiska saker. Definitivt inte de stora uppfinnarna, de var ju naturligtvis väldigt satt i sina uppfinningsverkstäder och byggde allting och sånt där.

Kanske de här 100% teoretiska människorna är undantag och kanske egentligen inte så användbara som de som är mer välrundade. Vilka är de viktigaste färdigheterna om man är en sån här förslappad millennial? Hur kommer man igång och bli mer praktiskt kompetent?

Boris

Det måste ju finnas ett... Därför har jag liksom luftat ett tanke på att tyvärr faktiskt klarar det ändå. Man får ju skaffa sig ett liv där det är nödvändigt. Jag tror det är svårt att liksom... Bara för att du har suttit i radion och sagt att det tillhör en hel människa att dra på. som du sa Robert Hagner citatet.

Man kan inte torrsimma och köpa en uppsättning verkligen omkring hemma och kalva en träbit. Det måste finnas ett ändamål med det hela. Och vad det skulle vara för någon millenniumslinge som bor i storstaden. De skulle bygga sitt eget hus i skogen. Det där är lite knepigt. Skaffa dig en ny.

Martin

Skaffa ett eget hus, köpa ett hus och se till att man måste lära sig allting. Man måste ju inte då heller, man kan ju alltid anlita folk som hör saker åt en. Men skaffa ett eget hus och se till att göra ganska mycket saker själv. Sköta huset, det är väl en bra början?

Boris

Det är en väldigt bra början och det är ett utmärkt sätt att på väldigt många andra sätt också bli en hel människa och självständig. Det finns så sannslöst mycket bra hus. Man kan köpa hus på den svenska landsbygden till en låg penning. Då har man ändamålet. Då har man tvungen att fixa till det. Då ser man också resultatet av sitt arbete. Det är en mycket bra idé.