Transkribering
40 % av EU:s budget gick 2017 till jord- och landsbygdsstöd, störst mottagare är Frankrike
Martin
40% av EUs budget gick 2017 till jord- och landsbygdsstöd. Störst mottagare är Frankrike som får 17% av stöden men som har 8% av årsarbetskrafterna. I övriga världen är Nya Zeeland föregångare med lägst stödnivåer då man avreglerade sitt jordbruk under 1980-talet.
Här är ett blogginlägg från en sajt som heter Jordbruket i siffror. Jag har inte lärt mig att säga det men jag har inte lärt mig att säga det. Det här är en blogg från Jordbruksverket. Oerhört officiella siffror här. Det är lite grann Jordbruksverkets inlägg i valdebatten, tror jag man kan säga. De säger inte det uttryckligen, men de ger initialt en nedbrytning av det här med hur mycket, hur stor del av EUs totala budget utgörs av jordbruksstöd.
Det finns två huvudsakliga. Fonder, två stora påsar med pengar i EU som förar styftet. Den ena heter European Agricultural Guarantee Fund. Den innehåller 44,7 miljarder euro. Den andra heter European Agricultural Fund for Rural Development. Den innehåller 11,1 miljarder. Det är sammanlagt 55-56 miljarder, vilket blir 40% av EUs totala budget som är 137 miljarder euro.
Så att det är 40% av alla pengar som EU har och spenderar. Men det är inte precis 40% av diskussionerna i valrörelsen. En annan sak som är intressant, det kanske finns folk som bara har örnkoll på det här men jag är inte så kunnig på området så jag tyckte det var spännande att förkovra mig lite grann. Hur stor del av jordbruket utgörs av subventioner?
Hur ska man ens mäta det? Det visste jag inte när jag läste det här inlägget men man har ett ganska förnurligt mått som man använder världen över. Kruxet är att det finns så många olika typer av subventioner. Det finns bidrag som ges till bönder, men det finns också tullar som påverkar priserna och agerar som en mer indirekt subvention.
Så hur får man ett rättvisande mått på den totala mängden subventioner eller stöd som det kallas? Jo, det man gör då är att man tittar på det priset till vilket bönder säljer sina produkter. Och sen jämför man det priset med världsmarknadspriset. Och skillnaden däremellan är då graden av subventionering.
Och på det här sättet då vill man komma runt det här med att man kan ha olika typer av stöd, man kan försöka dölja stöd till jordbruk och så vidare. Men tanken är då att om du inte har någon subvention alls, då kommer bönderna sälja till världsmarknadspriset. Det låter för mig som en ganska rimlig idé. Och enligt det här måttet då, som jag tror sammanställs av OECD. så kan man säga att det finns ett brett spann. De länder som har allra mest jordbruksstöd är Norge, Island och Schweiz.
Och där är det så att hela 60% av jordbrukens intäkter kommer från olika typer av subventioner. Mer än hälften, 60%. Och i Japan och Sydkorea så är det 50% av jordbrukens intäkter. Snittet för både OECD och EU är 20 procent. Så det är ungefär där nivån ligger när vi pratar om de här eleverna.
Och sen i Ryssland och Kina så är det lite lägre, 15 procent. USA och Kanada är ännu lite lägre på 10 procent. Och sen har vi några länder som har ett helt eller nästan helt avreglerat jordbruk, som Nya Zeeland och Australien, där submissionsgraden är 0 procent. Eller väldigt nära, 0 procent. Så det är en väldig skillnad. Det var spännande tycker jag att se till exempel Schweiz, världsledande i att maxa ut jordbrukssubventionerna och Island och Norge.
Så lite så ser det ut. Det är en ganska stor industri det här. Från ett libertarianskt perspektiv, det finns en sorts väldigt klassiskt och välkänt marknadsliberalt case mot jordbrukssubventioner naturligtvis. Vi motsätter oss alla typer av subsubventioner. Grunddragen är att jordbruksdistributioner är en sorts omfördelning från skattebetalare och konsumenter till jordbrukare.
Men det är inte bara det, utan det finns en sorts... Det finns en sorts retorik i olika sammanhang kring vem som egentligen får de här jordbrukssubventionerna. Man säger att vi måste ha en levande landsbygd och tänk på alla stackars småbönder och så vidare. Men de som får subventioner är framförallt storskaliga industriella jordbruk.
De som är stora nog för att uppfylla olika kriterier, stora nog för att delta i lobbyingrelaterade verksamheter och så vidare. Småbönder finns knappt mer. Och i den mån de finns så får man inte så mycket pengar. Så det är det första huvudargumentet. Det här är en sorts ekonomisk omfördelning och dessutom en omfördelning från fattiga till rika.
Som inte går till folk som vi skulle tycka är särskilt skyddsvärda eller förtjänta av det här. Om vi tittar närmare på dem jämfört med vad som sägs retoriknälla. Och sen så finns det alla möjliga mer detaljerade... Detaljerade invändningar, men det här är naturligtvis huvudargumentet. Men jag vet inte Boris, du har ju tidigare här i radion argumenterat för att det kanske inte riktigt är så enkelt och att vi inte ska helt och hållet slänga den här idén ut genom fönstret.
Boris
Nej, jag är inte tilltalad av tanken på regleringar och sådana saker i sig förstås. Men samtidigt så ser det svenska jordbruket och det svenska kosthållet som är en följd av detta som väldigt skyddsvärt.
Även ett småskaligt jordbruk där folk har en marknad och kan sälja till närmaste ort är väldigt viktigt för nationslivet. Ett sätt att åstadkomma detta är en monumental upplysningskampanj.
Om man tittar på vad svenskar stoppar i sig idag, det gäller nog de flesta av västerländerna, så har vi fått till exempel ett extremt utbud av laktosfria produkter. Vilket är ju komplett obegripligt i Norden och i Sverige. Vi har fått ett extremt utbud av proteinberikade produkter och rena proteinprodukter, alla dessa.
Det kommer ständigt nya produkter på de här områdena. Mängder av olika typer av yoghurt och bakteriekultur, mjölk. I dagarna har den isländska Skyren lanserats i Sverige med stora kampanjer. Det är ett godt produkt och mycket proteinrik. Men det är ju fullt möjligt att få folk av.
och ändra sina konsumtionsmanster. Till exempel få för sig att de är laktonsintoleranta. Och rimligen så borde det där också faktiskt att få dem att... För en sak som skadar jordbruket, det är ju att folk lever på halvfabrikat, helfabrikat och genuin skitmat. När de äter ute och även sånt de köper hem tillagad.
De går ofta på det billigaste. Om man istället fick dem att alltid handla det här som numera är lyx i Sverige, närodlat, närproducerat och näruppfört. Då skulle det finnas utrymme även för små jordbrukare i Sverige att livnära sig på sina produkter. Ett sätt att saxa till det där vore faktiskt att blockera invändning.
Det är en stor fördel av andra länders kött. Jag ser det som onödigt att vi importerar fläsk från Polen och baltikum. Nötkött från Baltikum, nötkött från Rumänien till och med som inte har speciellt god kvalitet. Uppenbart är att tyskarna som har väldigt god matkultur skickar sitt sämsta kött till Sverige.
Vi nämnde just Nya Zeeland, det ligger något perverst alltså i den här. Det säljs mer nycelenst lam i Sverige som vi ser gott. Men att det inte går att, för speciellt många, fler skulle kunna lina alla sig som lam och fåruppfödare i Sverige. Vi har ju väldigt bra lammkött i Sverige från Gotland. Jag har inga större betänkligheter mot att dels den här frivilliga vägen, alltså kampanjallet för köp svenskt, men också att skydda det svenska jordbruket och den svenska produktionen och skapa utrymmet för mindre brukare att faktiskt kunna sälja och överleva och utvidga sin produktion.
Idag har jag så här avgörelse. till exempel rätt många små gårdsmöjerier. Men de livnär sig på att sälja till mer exklusiva restauranger i landet och gå runt på det. Men de har väldigt svårt att skala upp och ge oss alla goda dessert och gettostad till exempel. Vilket vore ju en väl synelse för folket.
Martin
Det är spännande att fundera på hur man skulle kunna göra det här bättre. Även om man tycker att det ska finnas något, att staten ska intervenera och göra någonting för att skydda jordbygget och så vidare, vilket jag egentligen inte alls tycker, men även om man tycker det så måste man fråga sig, vad är sannolikheten att EU eller svenska staten kan göra det på rätt sätt? Är det inte mycket mer sannolikt att det blir som det alltid blir med de organisationerna, där du säger att allting de gör får rakt motsatt effekt mot vad som avsågs?
Ja. och fundera lite på hur man ska göra då. Ja, en sak som jag kan tänka på som ett argument för protektionism, för någon typ av åtgärder, det är ena tanken, vad händer om internationell handel blockeras? Om det blir någon typ av internationellt krisläge? Krig, naturkatastrofer, någonting som gör att vi inte får importera mat längre. Hur lång tid tar det att få igång jordbrygget i Sverige?
Vad kan man göra för att det ska vara mer robust? så att man inte ska bli utan mat. Och en sån sak är ju då, som du också är inne på, någon typ av stöd i redan annan form till småskalighet och decentralisering. Och en grej som jag tänker på det här, som jag varit inne på tidigare och det bubblar, det är att om man har den typen av, till exempel en krissituation, och säger att förbindelserna med omvärlden funkar sämre, det är inte säkert att förbindelserna inom landet heller funkar så där väldigt bra.
utan då kommer man vara ännu mer beroende av närområdet. Det som produceras i den närmsta omgivningen, säger i regionen omkring en. Och jag har varit inne på den här idén tidigare och jag säger den gärna igen. Tänk om man skulle titta på att skattebefria vissa typer av jordbruk på vissa villkor. Till exempel skattebefria försäljning av jordbruksprodukter om de säljs inom samma län som de produceras i.
Eller skatt. Att det befria produkter som inte är processade och gjorda till hallfabrikat. Som säljs i någorlunda ursprunglig form. Och naturligtvis slå på alla restriktioner på till exempel gårdsmejerierna. Slå på alla restriktioner på att mjölk måste vara pasteuriserad och sådana saker.
Låta folk köpa vilka produkter de vill. Så att det kan finnas blomstrande lokala marknader som skulle kunna få en skjuts av Jag tycker att alla verksamheter ska skattebefrias men om det kan användas som ett politiskt verktyg att skattebefria vissa delar för andra så tycker jag att det är ett relativt godartat sätt för staten att gripa in i saker och ting.
Boris
Det där är kanske till och med kungsvägen som du skisserar upp där. Det är ett stort problem för de småskaliga producenterna och de mindre kooperativa. Det är ju att de stora producenterna, de går ju armkrok med staten, de driver ju upp regelverken något sanslöst.
Vilket gör att du som en småskalig producent inte har en chans att leva upp till den här regelverken. Som inte behövs helt enkelt. De är helt enkelt till för att slå ihjäl konkurrensen från. Det är ju inte så att de skulle börja... Och det här är ju människor som liksom... Ja, de slår ihjäl sin egen näring och de börjar liksom göra dåliga produkter.
Och idag är det ju omöjligt att starta ett litet lokalt slakteri. Även om du liksom föder upp djuret och säljer lokalt. Så om allting sker enligt reglerna... Det är en regelbok som måste transporteras över halva landet, slaktas och sen fortsatt tillbaka. Det är ju komplett vansinne. Det är fullt möjligt att slakta. Det krävs inte speciellt mycket för att slakta lokalt.
Jag tror inte vi har nått ambulerande. Ett tag fanns det två stycken, tror jag, ambulerande slakterier i Sverige som åkte runt. Till och med dom har väl, vad jag vet, fått klappar. Det är just det där med att väck med skatten, lyft regleringarna. Egentligen så har vi det så redan idag, fast i väldigt liten skala. Det finns ju rätt många som köper direkt av sin bonde, eller sina sin bonde, med bönder som de har kontakter till och som slaktar själva.
Det vore ju bara bra att legalisera detta så att det kom fler till delen. Att även de som inte har personliga kontakter kan få det i sin lokala butik eller till och med få det utkört eller uppsöka bonden. Alltså det skulle skapa ett sånt härligt liv i städer och i bygderna runt om städerna. Så de sakerna skulle ganska raskt tror jag börja förändra situationen.
Martin
Då har vi dragit vårt strå till stacken, några idéer om hur man skulle kunna göra det lite bättre. Sannolikheten för att de plockas upp av några politiker är kanske ganska liten, men jag tycker det här med att det finns en konvergens här mellan sunda intressen, sånt som vi är intresserade av, och den gröna världen. Jag tror det vore helt omöjligt att få med miljöpartister eller gröna politikrafter på att till exempel… avreglera och skattebefria lokalt målskalet jordbruk?
Boris
Nej, det borde vara fullt möjligt alltså. Och då är det konstigt annars. Centerpartiet paradoxalt nog, då tror jag skulle vara svårt att få med. För de är mer ett parti som representerar personer och verksamheter som har nytta av EUs jordbruksstöd som drivna sig på detta.
Men det vore intressant att se, jag skulle också vilja se det här andra, just kampanjandet för svensk kosthåll och svensk mat. Nu låter jag fan som Rea vägner. Men den bör bedrivas i form av en attack mot den undermåliga utländska maten som vi har på restauranger.
Och som nu även skolmatser. Om man nu ska ha statligt styra skolor, vilket man helst inte ska ha, så bör man för guds skull se till att de på luncher serverar genuin, hederlig svensk husmatskast. Det är det självklara.
Men istället så ser skolorna ut som ett mishmash av kebabsoppa och vad fan de nu hittar på. Det är en undermålig kopia av mat som i sina ursprungsländer är annorlunda. Det är ju patetiskt. Så man bör kampanja mot kebabhak, pizzerier, kinahak.
Alltså det är skräpmat. Och istället ät svenskt. Det är också en fråga om att undervisa folk om att svenskt kök är ett av de stora köken. Men istället har folk låtit sig bli ilurade att vi levde på barkbröd innan pizzerierna öppnade.