Button-svg Transkribering

Huaweis finanschef Meng Wanzhou gripen i Vancouver och riskerar utlämning till USA

Martin

Huaweis finanschef Meng Wanzhou griper i Vancouver och riskerar utlämning till USA. Företaget misstänks ha skeppat produkter med USA-tillverkade komponenter till Iran. Meng är även dotter till Huaweis grundare Ren Zhengfei. Det händer en spänning i USA på flera fronter just nu.

Just den här händelsen är kanske inte egentligen den mest intressanta. Men för att börja ett axplock så har vi tre länkar i världsavdelningen som belyser USA-Kina-relationen från tre olika perspektiv. Dels har vi en länk om pågående handelskriget. Möten som har varit flera seriemöten mellan USA och Kina. Man har kommit fram till att det är en krigskrig. Man menar sig ha gjort olika typer av framsteg i förhandlingar om handelshinder.

Men vi har också ett visst mått av militär konfrontation i Sydkinesiska sjön. Kina höjer beredskapen när amerikanska överlogsfartyg passerar Taiwan-sundet. Och sen har vi den här nyheten till råga på allting. I ett redan spänt läge så utvärdar USA en arresteringsorder för en En kinesisk företagsledare som är då på Chief Financial Officer på Huawei, megaföretaget Huawei.

Och dessutom dotter till Huaweis grundare. Hon befanns i tillfället i Kanada. Kanada har utlämningsavtal med USA och är dessutom del av samma... De deltar i de här sanktionerna mot Iran som Huawei säger att de har brutit emot. Det hade nog inte gått att få en utlämnad från... De flesta andra länder, men just från Kanada.

[Speaker 3]

Det föreligger dubbel straffbarhet då.

Martin

Ja, jag vet inte hur det här funkar, men Kanada har i alla fall anslutit sig till den fullskaliga sanktionsagenda mot Iran, som jag har förstått. Så de hakar på, tar rygg på USA där. Hur som helst då, så har man gripit Meng Wanzhou och ska skicka henne till USA.

till USA, de som kan stå till svars då, för att hennes företag har enligt de amerikanska myndigheterna köpt amerikansk tillverkad utrustning och sålt vidare till Iran i strid med de här sanktionerna. De säger i USA att det här inte har någonting att göra med det pågående handelskriget och förhandlingarna.

Det är tämligen omöjligt att tänka sig att det inte har funnits med i beräkningarna. Snarare är det så att det här är ett sätt för USA att skjuta ett varningsskott och säga att vi har fler vapen att ta till om inte ni går oss till mötet lite mer genom handelsförhandlingarna.

[Speaker 3]

Det är väl lite Trumpskt. Annars kan man tänka sig att man ska liksom, man tänker sig vanlig internationell diplomatelit och ska man alltid mildra tongångarna innan man sluter något avtal.

Martin

Det är tämligen Trumpskt, det får man nog säga, att trappa upp. Nog för att han ofta gör det retoriskt, han gör det ofta med ord. Men jag vet inte det här med att arrestera toppledare för företag och sånt där. Om det finns någon liknande exempel som han gjort tidigare. Men nog är det ett exempel, det känns i alla fall som ett exempel på en mer aggressiv och innovativ strategi.

som går lite utanför lådorna som man brukar säga. Men det här kan vara ett bra tillfälle att packa upp lite grann. Vad handlar den här konflikten om? Vilka drag har spelats hittills? Varför verkar det som att det trappas upp på olika sätt nu? Och vad kan man tänka sig att det här leder fram till? Det så kallade handelskriget mellan USA och Kina har ju egentligen pågått väldigt länge eftersom både USA och Kina ägnar sig åt olika typer av restriktioner av handels, så typ trösklar för handel mellan länderna.

Men officiellt så blossade det upp i somras i och med att USA införde en ny serie tullar. Ja, just det, alltid Trumps fel. Det är Trumps fel. Och det måste man ändå säga att det är en rättvis bedömning och Trump vill att vi gör den analysen eftersom han ägnade en stor lösning i valkampanjen åt att kampanja på just frågor om handelspolitik.

Och hans ständiga mantra var att Vi blir blåsta av kineserna. Kineserna garvar hela vägen till banken. De blåser USA. Kolla på den här handelsobalansen. Vi köper jättemycket saker av kineserna. De köper mycket mindre av oss. De har massa strafftullar på amerikanska produkter. Och så vidare. Och de sätter upp massa andra hinder för amerikanska företag att exportera. Då satte man upp tullar på kinesiska industrivaror.

Kineserna svarade med egna tullar. Men Kina svarade också som är brukligt för dem på andra sätt. Så en sak till exempel som rapporterat om det så är att amerikanska företag i Kina upplever att de blir motarbetade på andra sätt än med strafftullar, mer informella sätt. Till exempel att de har märkt att de får väldigt mycket mer granskning för myndigheterna.

Textning.nu för att se om de efterföljer diverse regleringar. De märker att leveranser fastnar i tullen oförklarligt och blir fast jättelänge. Det där kan vara lite svårt att städa fingrarna på, men Kina använder den här typen av informella påtryckningar upp till en viss gräns naturligtvis. Om de gör det för mycket så kommer de skrämma bort utländska investerare från Kina. Men det är mångfacetterat.

Nyligen har man haft... Möten bland annat Trump och Xi Jinping har haft ett toppmöte och man har haft olika delegationer under året så har man försökt jobba fram olika typer av kompromisser. Den senaste dealen som sägs ha genomförts ganska kort innan den här Huawei-grejen hände.

Den är intressant för att den beskrivs på väldigt olika sätt beroende på om du frågar amerikaner eller om du frågar kineserna. Båda vill ju säga att det var ett framsteg och båda vill ta credit för att det blev framsteg. Men eftersom de har olika intressen så har de helt olika idéer om vad de har framstegen bestå av. USA säger så här, Kina har lovat att köpa jättemycket amerikanska produkter.

Framförallt från jordbruks- och energisektorerna. Och alla de här jordbruksgrejerna. Är det klart, det ska de köpa liksom imorgon. Och sen ska vi ha ingående förhandlingar om IP-problematiken. Att Kina då skäl intellektuell egendom av företag som investerar i Kina. Alltså tvingar sig till det på olika sätt eller bara skäl. Och diverse relaterade cyberfrågor om att de använder dataintrång och sånt där för att skäla IP.

Och i utbyte så ska USA då skjuta upp en höjning av tullarna. En höjning från 10 till 25 procent tror jag som skulle genomföras snart. Den som nu skjuts upp till... 90 dagar har man sjunkit. Ja, till mars tror jag det blir. Och det ska omfatta då 200 miljarder dollar i kinesiska exporter. De ska höja tullen. Och efterhand så har Trump sagt också att Kina kommer att slopa alla tullar på amerikanska bilar.

Vilket jag tror det är bara Trump som har sagt det hittills. Hur som helst, kineserna säger att, ja vi har kommit fram till att vi ska hålla seriösa förhandlingar. Och de ska handla om att slopa alla tullar från båda sidor som finns. Kina har inte sagt någonting om de övriga punkterna. De har inte gett några detaljer om de här amerikanska varorna som de ska köpa. Förutom att det är lite oklart vad de egentligen har kommit fram till, det får vi väl se, så kan man konstatera att nästan alla saker de pratar om är ganska ytliga saker.

Till exempel de här strategin som finns att Kina ska köpa för x antal miljarder av amerikanska företag. Det är någonting som på pappret kommer att förbättra handelsbalansen. Då kommer det att se ut som att Kina köpt mer och ändras den här obalansen. Tack! Problemet är bara att det är naturligtvis inte vad man egentligen är ute efter.

Det kanske finns en politisk poäng för Trump att justera den siffran. Men det är ju inte egentligen vad som ligger i USAs intresse att den här siffran ska ändras. För att USAs intresse är att inte sälja vilka varor som helst. Inte i sådana här fall att den kinesiska kommuniststaten fattar ett planekonomiskt beslut. Ja men såhär, vi köper in 3000 traktorer.

Det USA vill är att deras high tech företag ska kunna bearbeta den kinesiska marknaden i allmänhet och sälja väldigt kvalificerade och högteknologiska produkter. Det är framförallt det det handlar om. Så att till exempel jordbruksprodukter, om Kina köper 1000 ton potatis, det är egentligen inte vad den här konflikten handlar om från USAs perspektiv.

Det kan vara ett sätt att friskera siffrorna och Kina är ju pigga på det. Kina tycker det är en jättebra idé att de bara köper godtyckliga mängder, godtyckligt utvalda produkter. Och de köper gärna potatis från Iowa om det är det som Trump vill ha inför nästa valsäsong. Och kineserna är väldigt medvetna om amerikansk indigensk politik och de tänker på det sättet.

Problemet är bara att... Det är inte USAs kortsiktiga problem som de har just nu. Det är att amerikanska konsumenter betalar ett väldigt högt pris för de här handelsregleringarna. Det är massor med saker som blir dyrare för amerikanska konsumenter som har vant sig vid att få en högre levnadsstandard tack vare att de kan köpa billiga grejer från Kina. Men också amerikanska företag. Så nu börjar man se den här omfördelningseffekten mellan olika delar av ekonomin.

För att det är en del som är inte så bra för de amerikanska företagen. Tullar, handelsbegränsningar är en form av beskattning. Som nu inför tullar så beskattar de en viss del av sina konsumenter och företag till fördel för andra företag i USA. Och ett konkret exempel som är ganska intressant bara för att illustrera för de som kanske är lite oklara på hur det funkar. En väldigt konkret exempel som händer just nu.

General Motors har sagt nu i dagarna med det att de kommer att lägga ner minst tre fabriker i USA. Där de tillverkar bilar och de kommer då säga upp tusentals människor. Så det är en ganska stor händelse i den amerikanska bilindustrin. Och det är ju väldigt trist då för folk som jobbar på mobilfabriker och så vidare. Men det här beror förmodligen i väldigt hög utsträckning på att priset på stål har skjutit i höjden.

På grund av de nya ståltullarna. Under tiden så har man massa amerikanska stålföretag som jublar. Deras försäljning ökar nu för att... Folk inte kan importera billigt kinesiskt stål längre för att strafftullarna gör att det är dyrare. Alltså då jublar de i stålindustrin. Men de gråter i bilindustrin för de har inte råd att köpa stål längre. De måste lägga ner produktionen. Producera kanske någon annanstans när de köper billigare stål. Eller bara lägga ner produktionen för det är inte lönsamt längre att göra bilar med det höga stålpriset.

På grund av tullarna. Och det här är förmodligen enligt vad jag har läst och analyser. Säger folk att det här är politiskt ändå bra netto. för Trump därför att alla de här arbetarklassväljarna som röstade på honom och ska rösta på honom igen för att de vill ha protektionistisk handelspolitik.

De jobbar i högre utsträckning i stålindustrin än i bilindustrin. Så att nyckelstaterna för Trump att ta politiskt är framförallt dominerade av stålindustri och mer basindustri. Han är inte lika beroende av marginalröster från industrierbetare i de delstater som är rösta på honom. Där man producerar bilar snarare än stål. Så jag tycker det här var ett intressant exempel som illustrerar att det är en väldigt planekonomisk och politisk, strategisk, lömsk grej som de håller på med.

[Speaker 3]

Ska vi förklara lite, eller hade du mer att tillägga?

Martin

Vi kan ta hur mycket som helst, jag tycker bara vi ska borra ner oss lite i handelspolitik. Ja.

[Speaker 3]

Jag tänkte först bara innan vi gör det, bara påpeka för hur den händer så att det finns lyssnare som inte tänker på det så ofta. Att handelstullar är inte... om USA sätter upp handelstullar mot Kina så är ju inte det bara dåligt för Kina. Det är dåligt för alla inblandade inklusive amerikanerna. Det är lite att kontra en kinesisk handelstull med en amerikansk handelstull.

Det är lite som att säga att så här, nu kommer en orkan. och blåste sönder den här hamnen i Kina. De handlar mycket från den här hamnen. Man lastar om grejer där, lastar av container-fartyg. När den blåste sönder, det kom en stor våg och hade sönder den. Då måste USA kontra det genom att skicka in en massa bulldozers och ha sönder en av sina egna hamnar så att det inte blir orättvist. Det är helt uppenbart då, i den situationen, att det är ingen som tjänar på att amerikanerna bulldozer.

Eller ja, jag vet inte hur bulldozer en hamn, men det är väl en lyftkran och allting. demolerar allt. Du lägger en massa sten i vattnet så att det går inte att köra fartyg där längre. Så, nu är det rättvist, men vi har också förstört en hamn. Haha, har någon blivit rikare av det här? Nej, amerikanerna har bara blivit en hamn fattigare.

Martin

Men om liknande ska funka så måste det ha någon som tjänar på det också. Till exempel folk som lisar ut bulldozerar till det här projektet eller något sånt där va? Ja. Till exempel den amerikanska stålindustrin, för de är ju liksom fantastiskt. Det är manna från himlen. Precis.

[Speaker 3]

De får sälja så mycket stål nu. Ja. Visst, men det är dåligt för alla andra.

Martin

Det är omfördelning, omfördelning för vissa grupper.

[Speaker 3]

Och det är det som är, det är det protektionism egentligen handlar om och alltid har handlat om. Det handlar om att i löndom subventionera vissa grupper. Att bara kasta rena skattepengar på stålindustrin skulle vara lite för uppenbart och sticka lite i ögonen potentiellt. Så då kan man hålla på och trixa på sådana här sätt.

Dessutom, hela konceptet handelsbalans är väl så här gammalt merkantilistiskt nonsens. Vad är... Jag har alltid haft svårt att begripa mig på det. Och som de flesta ekonomiska koncept som verkar orimligt svåra att begripa sig på så brukar det vara så att man läser dem så inser man att det är så.

Martin

De går inte att begripa för att det är trams.

100% positiva, ömsesidigt nyttiga handelsrelationer samtidigt som det finns en konstant handelsobalans. Att ena landet köper mycket mer från det andra landet än omvänt. Och även om det finns en obalans under loppet av årtionden i streck så betyder det inte att ett av länderna blir lurade eller något sånt där.

[Speaker 3]

Precis, man kan ju bara tänka sig tre länder som handlar av varandra i en triangel. Alla kommer ha handelsobalanser jämte mot varandra men räknar ihop allting så.

Martin

Det är ett enkelt sätt att illustrera det. Men sen finns det andra problem som är större. Det grundläggande problemet som amerikanerna ser i den här situationen är att de vill att amerikanska företag som tillverkar högt förädlade produkter, teknikprodukter och sånt där, ska kunna sälja dem till den kinesiska marknaden. Det är de företagen som driver på det.

De vill ju sälja till en miljard kineser naturligtvis. Men kineserna är väldigt oroliga för att det blir så. Det här att det ska förhindra att Kina kan utveckla en egen högteknologisk industri. De vill att inhemska företag ska ackumulera den här kompetensen och att kineser ska få arbetstillfällen att göra det. Och det de gör är inte bara att de sätter upp tullar mot amerikanska varor, utan de har de här IP-relaterade åtgärderna som de gör.

Och en sak är till exempel att om företag etablerar sig i Kina för att tillverka högteknologiska saker, om det är en iPhone eller någonting. så ingår det ofta som ett krav från den kinesiska staten att de måste lämna över IP-rättigheter. Och i den utsträckning som de inte får IP-rättigheterna på den vägen, vilket är en sorts... Det är frivilligt för att de retablerar sig i Kina, men i praktiken så känner man förutom att de måste. De måste vara på den kinesiska marknaden.

[Speaker 3]

Alltså inte bara produktion, utan även distribution och försäljning i Kina.

Martin

Ja, båda är väldigt viktiga. Men kanske framför allt på lång sikt att sälja till den kinesiska marknaden. Men det är också välkänt, det är inte ersättning av den kinesiska staten naturligtvis, men det är välkänt att de också skäl mycket IP, mer industrispyronage, cyberattacker och så vidare. Och det är ganska lätt att konstatera att, det är lätt att förstå varför folk inte tycker att det är fair play och det är inte bara som en sorts merkantilistisk missförstånd.

Man kan ju säga så att det är frivilligt att göra affärer med Kina, att etablera sig i Kina. I kontexten här så finns det ju då ett som heter globalt ramverk för handel genom de här handelsorganisationerna, VTO, handelsavtalen och sånt där. Där man säger att för att vi ska kunna ha handel, ska flytta på smidigt så förbinder sig alla länder att inte göra de här sakerna.

Kina har ofta skrivit på de här avtalen med de här organisationerna men bryter ändå mot reglerna. Så det är liksom USAs invändning. Men den grundläggande konflikten, om man ser på det, för det finns ändå en riktig konflikt här. Och det är då, om man ser från det kinesiska hållet istället, så är det då Kinas långsiktiga intresse här som de försöker slå vakt om och manövrera kring. Det är att Kina är ett väldigt efterblivet land, ett väldigt ekonomiskt, teknologiskt efterblivet land.

Och så de känner så här att vi håller på att missa tåget och därför måste vi forcera utvecklingen av en inhemsk högteknologisk industri. Och de gör det på det enda sättet de kan, nämligen genom massiva... centralplanerade statliga interventioner. Så att de centralstyre här från Beijing det är det kommunistpartiet handlar om. Genom att reglera, subventionera, ställa ut väldigt billiga lån lägga upp nationella strategier för vad som ska produceras och så vidare så försöker de forcera en mycket snabbare utveckling av av högteknologisk industri i Kina.

Målsättningarna är ju i hög utsträckning politiska Så en sån sak till exempel handlar om att hålla politisk stabilitet och politiskt lugn i Kina. Att minska politiska spänningar mellan de rika områdena vid kusten och de fattigare delarna inlandet. Att se till att den kinesiska medelklassen inte råkar utföra någon så omfattande arbetslöshet.

Utan att det fortfarande finns någorlunda kvalificerade jobb för kineserna att gå till. För annars blir det politiska oroligheter. Så det är inte annars bara... Det är nästan bara en ekonomisk fråga. Så att, man kan säga... Amerikanska tullar på kinesiska varor... Det är ju naturligtvis ett ekonomiskt hot i viss utsträckning. Man brukar prata om 2-3% av Kinas BNP ungefär.

Som kan beröras, eller kanske rika med de här tullarna. Men... Att misslyckas med att modernisera den kinesiska ekonomin, det är ett existentiellt hot för det kinesiska kommunistpartiet. Och det är väldigt svårt att använda ekonomiska påtryckningar för att påverka en aktörs syn på ett existentiellt hot. Så för USA så är det inte en existentiell fråga på samma sätt, utan det är mer en ekonomisk fråga i mängden. Och därför kan man... Kan man på ett sätt tänka att USA har en starkare utgångsläge, mer manövrigt rymme?

[Speaker 3]

Ja, just det. De har mindre att förlora på.

Martin

Men samtidigt är det svårt, för från en sorts spelteoretiskt perspektiv, det här är min amatörmässiga analys av vad som kan tänkas hända framöver, inspirerat av det som jag har råkat läsa. Förmodligen kommer den här konflikten finnas kvar även på lång sikt, just för att... Kina kommer inte ge med sig. Kina kan inte backa. Därför att från deras perspektiv så skulle det liksom hota kommunistpartiets existens.

Om de misslyckas med att hålla ihop Kina politiskt och lyckas utveckla Kina i riktning mot den här högteknologiska ekonomin. USA kommer inte ge med sig eftersom kineserna inte riktigt har någon sån här hävarm som gör att de kan forcera amerikanerna. Amerikanerna kan ju följa kropen för sig själva. De kan ju sluta själva. Om de inte har en aggressiv ledare som Trump som driver den här agendan, om de har någon mer vekledare som de brukar ha i just handelsfrågorna då, då kan det bli omsvängning.

Men så länge Trump är där och är ganska aggressiv så kommer inte USA backa heller. Så eventuellt så finns det någon typ av equilibrium som består av att USA och Kina kommer naturligtvis fortsätta handla med varandra. Det är otänkbart att de inte har massor med handel mellan länderna. Men det kan också bli så att de här trösklarna kommer att öka och vara kvar på en permanent hög nivå, rätt mycket handelshinder.

Just för att det är nästan otänkbart att amerikanerna kan tvinga kineserna att göra substantiella strukturella förändringar av sin... För det är en av de största, viktigaste problemet. ambitionerna för kommunistpartiet som finns liksom. Ja. Och USA har ingen särskild skäl att backa från sin linje.

[Speaker 3]

Kan man föreställa sig att det finns möjligtvis någon typ av historisk trauma också? Jag menar, Kina blev ju gruvligt förnedrade under Opiumkrigen mitten på 1800-talet av det brittiska imperiet som liksom tillhörde. tillkommit till På tal om merkantilism då, då hade Britten en merkantilistisk handelspolitik som gick ut på att man importerade råvaror från USA, eller från Nordamerika då, kolonierna där.

Man importerade dem till England, förädlade dem och exporterade tillbaka de förädlade produkterna. Man ville inte att kolonierna skulle bygga upp en egen förädlingskapacitet. Det är lite då intressant att... Amerikanerna månar om att kunna exportera förädlade produkter. Det är nästan en sådan form av nationellt barndomstrauma. Nu ska vi få göra det som britterna inte tillät oss att göra. Det är extra roligt att det är samma imperium som orsakar trauma i både Kina och USA.

Martin

Ja, det är väldigt många geopolitiska trauman och konflikter som kan spåras till det brittiska imperiet. Vi kanske snarare ska göra en lista över de konflikter som inte kan spåras till det brittiska imperiet. Det skulle förmodligen gå snabbare. Dessutom är det ju så att både Kina och USA är två extremt självcentrerade och uppblåsta imperialistiska länder.

Kina är mittens rike, tror jag Kina heter på Kina. De anser att de är världens naturliga mittpunkt. De är den självklara globala imperiemakten. Enligt deras sätt att se det så har Kina alltid varit det självklara imperiet. Just nu så har de bara hamnat i en tillfällig liten svacka. Men det ska vi snart klara av. Snart ska Kina vara tillbaks och vara herre på teppan. Och det är tydligen, det är egentligen vad man hör ofta, den kinesiska attityden.

Amerikanerna... är ju här uppe på teppan, även om det kanske finns folk som gärna liksom inbillar sig att nämen nu har Kina tagit över och så där liksom så är USA definitivt här uppe på teppan ekonomiskt, militärt och så vidare, är det globala imperiet och är odrägligt medvetna om detta baktum. Och där finns det ju det som, precis som det är i mellanmänskliga relationer mellan individer att när en person har ett oerhört uppblåst självförtroende, väldigt kaxigt beteende och sånt där, så finns det ofta ett frö av osäkerhet bakom det.

För annars har man en lite mer cool attityd oftast, om man är mer genuint självsäker. Där tror jag faktiskt att det finns... Jag tror inte man ska bli för freudiansk kanske i den geopolitiska analysen. Men eftersom du ändå tog upp den här frågan om barndomstrauman, så tror jag att det finns där också, den överdrivna kaxigheten som framförallt Kina har.

USA har ju mer själ än Kina att vara kaxig. Men USA tror jag har en väldigt stor, bland annat en stor kulturell osäkerhet som gör att de vet att de har alla de här hangarfartygen och otroligt mycket pengar. Men de vet att det finns andra saker de inte har. Och så finns det saker som Kina har till exempel. Till exempel en hög grad av...

etnisk kommunitet och kulturell kontinuitet över årtusenden som amerikanerna inte har och som de aldrig kan få. Man kan inte köpa det för pengar och man kan inte erövra det med hangarfartyg ens. Och det är naturligtvis inte stabiliserande parametrar det här. Om man ska nämna någon sån här joker som man kan ha med i leken och tänka på och hålla koll på så är det kanske just den övergripande geopolitiska...

Så länge i USA är det bara en ekonomisk fråga att förbättra amerikanska företag, säkra arbetstillfällen för amerikanska fabriksarbetare och sådana grejer. Och Trump vill ha en politisk seger i den eller en delstaten och så vidare. Så kommer det att bli stor sannolikhet att USA kommer fortsätta på det som verkar vara deras linje nu ungefär.

Geopoliset acceptera och upprätthålla status quo. Men om USA snarare skulle se det här som om de skulle ha som mål att blockera Kina även på andra sätt, till exempel militärt. Om USA till exempel skulle ha en idé om att de kanske vill ha regimeskifte i Kina. De vill avsätta kommunistregimen. Om det skulle finnas någon sån mer militär geopolisagenda då kommer de naturligtvis använda alla verktyg som finns i verktygslådan.

inklusive att slå mot den kinesiska ekonomin och stympa den kinesiska ekonomin genom aggressiv handelspolitik och så vidare. Men om de inte har den typen av... Om de har mer en sån här status quo bevarande ambition, vilket verkar vara den amerikanska geopolitiska linjen i Österrasen just nu, så kommer de förmodligen vara ganska måttfulla även vad gäller handelspolitiken.

[Speaker 3]

Beror på Pentagon där nu som är oroade för att de... Det skulle vara väldigt svårt att vinna ett innovationskrig mot Kina.

Martin

Ja. Nu tror jag att invadera Kina tror jag aldrig någonsin har varit på kartan för någon utan Mongolien, Japan.

[Speaker 3]

Nej men de var ju ute här och ville ha höjda anslag därför att de hade kommit fram till att det var oacceptabelt låg nivå på den amerikanska militärmakten. För det skulle bli väldigt svårt att vinna invasionskrig mot...

Martin

Jo jag minns ju prata om den nyheten. Jag tror inte det är det som Norrbom planerar över. Men däremot så tror jag absolut att de har långtgående planer för hur man skulle utkämpa ett kärnvapenkrig i sydkinesiska sjön för att försvara Taiwan och Japan och såna här saker. Det finns säkert ganska riktiga scenarion som de tittar på där.

Men just nu så verkar de inte vara så aggressiva, de verkar mer nöjda med status quo. De ser, de ser, de ser. kommunistpartiet som en förutsägbar och stabil motpart som eventuellt är bättre än det som eventuellt kommer senare. Just det. Och det kan vara för någonting. Så att de vet vad de har Kina just nu och de vill inte att det ska hända några galna saker. De vill inte ha krig förmodligen.

[Speaker 3]

Hur stor kapacitet skulle kineserna ha för att påverka regimskiftet i USA då om vi tänker åt andra hållet? Givet deras cyberkapacitet.

Martin

Ja, min personlig gissning är att kineserna skulle ha mycket större möjligheter att påverka USA än USA skulle ha för Kina. Bara för att USA är ett sånt sårbart samhälle. Och kineserna skulle kunna vara mycket mer cyniska. Och under valrörelsen nu i mellanårsvalet så såg man ju ganska tydligt hur kineserna punktmarkerade till exempel vissa amerikanska delstater i sin handelspolitik.

Man räknade ut vilka delstater är swing states för Donald Trump, vilka känsliga för honom eller för Donald Trumps fraktion liksom. vilka varor produceras i den delstaten. Okej, då lägger vi strafftullar på de varorna. Och då blir det så här knäppa saker som att ja, men det blir så här strafftullar på motorcyklar och jordnötter och isktrasor. För att det är det som tillverkas i de här tre staterna som råkar vara swing states.

Och återigen, det är lite, lite spekulativt men definitivt såg det ut som att det var det de håller på med. Och jag tror att de skulle kunna vara mycket mer cyniska, mycket mer hårda. USA är på många sätt ett ett sårbart samhälle kulturellt och politiskt. Medans det är svårare för USA att driva till exempel psyops mot Kina. Det finns redan en kraft som har den kinesiska befolkningen i ett mentalt järngrepp och det är kommunistpartiet i Beijing. Det är mycket lättare att konkurrera med CNN och Fox News med påverkanskampanjer än att konkurrera med kommunistpartiet och alla deras statligt ägda medier.

[Speaker 3]

Just det. Och dessutom behöver kineserna inte ens oroa sig för blowback, för de kan bara skylla allt på ryssarna.

Martin

Ja, och om skiten går i fläkten i Kina och inrikes så kan de också ha mycket hårdare nypor med att disciplinera sin egen befolkning. Ja. Det är inte som att det inte finns fördelar med att vara en totalitär, psykopatisk kommunistregim. När det gäller att i konkurrensen med andra regimer så är de mer liberala, mer öppna sammanhang. Mm,

[Speaker 3]

precis. De har... De har vissa konkurrensfördelar där. Dessutom så har de ju, till skillnad från de flesta kommunistregimer, listat ut hur det där med marknader funkar också. Så det är en dödlig blandning.

Martin

Det får vi se. Det är en separat diskussion som vi kan återkomma till någon gång. Men jag är ju inte så bullish på Kina som vissa är. Jag tror inte att de är ett hot mot USA till exempel på något plan.

[Speaker 3]

Jag tänker mest att Sovjet hade inga stora ekonomiska frizoner där de fick bedriva företagsverksamhet.

Martin

Ja. Säkert kan den kinesiska ekonomin få lite konstig landning. Sen får vi se om det faktiskt är långsiktigt hållbart. Eller om det bara är lite artificiella energiinjektioner med frizoner och statskapitalism. Jag är så väldigt negativ till Kina så sanningen ligger väl någonstans däremellan.

[Speaker 3]

Du tror inte på den kinesiska rekonkisten?

Martin

Förlåt, när vi gör rekonkwista på Kina? Nej, nej, utan... Från Japan till Kina, när kineserna?

[Speaker 3]

Precis, kineserna. En av de snabbast växande grupperna i Kina är ju kristerna då. Så den framtida kinesiska supermakten kommer givetvis att vara kristen och sen återövra Europa. Bara de krafter som tagit över Europa så får vi ett kinesiskt kristet korståg i Europa. Det är mitt stalltips för framtidsvaror.

Martin

Fast, jag älskar Kina nu. Nu tar du bak allt jag har sagt.