Martin

Förenade Arabemiraten planerar att bygga oljeledning mellan eritreanska Asab och etiopiska Addis Ababa. Uppges vara såväl lockad av Etiopiens snabbväxande ekonomi som skrämda att länder som Iran och Qatar annars kan få fäste i regionen. Ja, det är stora förändringar på gång i Etiopien och Eritrea.

Två länder som ju har varit i krig med varandra i flera årtionden. Nu. så har man fått igång någon typ av fredsprocess. Och en av orsakerna som tillskriver receptionen är Abiy Ahmed, Etiopiens nyledare. Som är en relativt ung, karismatisk person som tillträdde som Etiopiens president i april i år.

Han är... På ett sätt är han en typisk person. Han kommer från den etiopiska djupa staten. Han är en gammal officerare i militär och underrättelsetjänsten. Men han är lite mer karismatisk utriktad på ett sätt. Och han har lite akademisk bakgrund. När jag kollade upp honom så noterade jag att han har en PhD, en doktorsavhandling, i konfliktlösningsteori.

och militär deeskalering sådana saker som han har forskat på och skrivit avhandlingar om och nu har han alltså ordnat fredsprocessmedier i Tria och verkar vara på god väg att avsluta kriget som har pågått så länge och... Det har beskrivits av folk i regionen som att det är som när Berlinmuren föll i Europa.

Att det är en fantastisk känsla av optimism och förbrödring och allt det där. Men det finns också ett annat skäl eventuellt till att den här fredsprocessen fortskrider så snabbt. Nämligen att intressenter från andra delar av världen också är inne här med sina tentakler. Förenade Arab-Emiraten som är väldigt intresserade av Etiopien.

Etiopien som är Afrikas näst största land, tror jag i termer av befolkning. Och en av den mest snabbväxande ekonomin, står i den här artikeln. Och det är jätteintressant då, för alla möjliga externa intressenter för att investera. Vi vet att kineserna är väldigt aktiva i Afrikas horn i den här regionen. men även arabländer, eventuellt Iran och så vidare.

Frena Arabemiraten har varit involverade även i det här fredsmäkleriet och få Etiopien och Eritrea att komma till förhandlingsbordet. Därför att de behöver... Jag tror att det funkar att vara så här. I södra Etiopien så finns det olja. De har börjat utvinna olja nu. Eventuellt så kan det bli ganska mycket. Och för att få ut oljan ur Etiopien Eftersom Etiopien inte har någon kust så måste man bygga en pipeline till Eritrea till kusten.

Där kan man skeppa iväg oljan. Men om Etiopien och Eritrea är osams så kan man inte fixa till det. FN och ABM måste tillhålla sig sams, bygga en pipeline, investera och säkert dela sin know-how kring att bygga oljebrunnar, oljepipelines och så vidare. På det sättet kan man extrahera olja. värde ur Etiopien.

Något åt det hållet kan man lite cyniskt misstänka i Frenar Abembraten syfte med att man är involverad här. Samtidigt så vet vi i den här regionen att Katar och Turkiet har investerat mycket i Somalia och upprättat olika typer av verksamheter där. Vi har pratat tidigare om det här lustiga fenomenet att fyra olika länder har byggt olika typer av militärbaser och militär närvaro i Djibouti Djibouti ligger bismellan Eritrea, Etiopien och Somalia.

Så det är många nu som försöker ta en bra position i Afrikas horn. Man kan undra, är den här regionen verkligen så viktig? Spelar den så stor roll? Är det rationellt av alla de här länderna att försöka etablera sig på Afrikas horn? Och vem kommer lyckas? Är det så som folk säger att kineserna kommer att ta över Afrika? Eller kommer arabländerna, som ändå ligger mycket närmare, att konkurrera ut kineserna?

Nicholas

Det har varit tal under lång tid om kinesernas olika projekt i Afrika så det är intressant att säga att de får lite konkurrens. Kanske nyttigt också, framförallt för lokalbefolkningen att kunna välja att vraka mellan olika potentiella semikoloniala makter. Men man ska ha i åtanke i att ingen av de här kulturerna har ju någon som helst uppfattning om de här white mans burdens som man har haft i Europa.

De kommer inte ha heller någon så här skuldkänsla för gammalt gråll eller någonting sånt, utan de kommer antagligen vara rätt cyniska i sin exploatering av Afrika. Och då är det väl bra för afrikanerna att de kan välja lite så där, mellan olika konkurrenter. Kineserna får man ju antagligen betydligt mäktigare. än de olika arabiska länderna. Å andra sidan, som du nämner det närmare, det är också så att de är fler.

Det finns ju den här teorin om att Europa gick så bra under medeltiden och kom in i den industriella revolutionen därför att det var så pass splittrat och decentraliserat. Du hade den här konkurrensen mellan olika småstater. Det finns det till viss del även i arabvärlden. Qatar är ganska litet. Förenade Arab-Emiraten är litet och decentraliserat. Kina är jättestort och jättecentraliserat, vilket är nog ganska tung rot. Det lär vara ett problem för dem. Så jag ser helt klart att araberna har vissa fördelar här.

Martin

Intressant. Intressant och tänkvärt just den här frågan om decentralisering och konkurrens. Det måste man ändå ge dem, arabländerna. Att de inte är främmande för att organisera sig i små enheter och konkurrera med varandra.