Martin

Thomas Gyr, här är mina 9,5 teser om integrationen och dess omfattande problematik. För första gången i skriftlig form med sikte på valet 2038. Teserna uppdelade i huvudgrupperna anpassning, ekonomi och kriminalpolitik samt den halva övergripande tesen att det finns inga lösningar, det finns bara försakelser.

Thomas Gyr har varit en flitig debattör. i frågor som gäller invandring och integration. Där ska man säga till hans heder att han har sen åtminstone sen slutet av 80-talet så har han varit en ledande debattör i Sverige. Och så vitt jag kan förstå så har han drivit precis samma linje sen typ 1988 eller något sånt där i alla sina debattartiklar och så vidare. Så att han är inte den här yrvaken och ser inte ut på banan och han är ingen kappvändare.

Och det är inte så många som man kan säga det om. Det är inte så många som kan säga att han är en kappvändare. i svensk politik. Så jag tänkte börja med att bara uttrycka min respekt för Tomas Gyre att han har stått upp och pratat om de här frågorna och sagt samma sak så väldigt länge. Sen tycker jag att det är lite lustigt när man läser den här artikeln. Jag förstår ju att han inte är omedveten om det här men att presentera 9,5 teser om integration är ju oerhört byråkratiskt och omständligt.

Vem gör så liksom? Det kanske är ett smart sätt att få uppmärksamhet men det är lite... Det är ganska autistiskt tycker jag. Lägga fram 9,5 tesor. Men låt oss bryta ner litegrann vad det här handlar om. Vi kan börja med den här halva tesen då, för man lockar sig in då. Man vill veta vad är den här halva tesen. Och det är en övergripande tes som man har. Det är det här att det finns inga lösningar, det finns bara försakelser.

Och den menar med det, och det finns förstås visdom i det här, att man hamnar oundvikligen i målkonflikter. Och principer ställs mot varandra ondvikligen när man har... Man har liksom gått in i en sån här situation nästan som en återvändsgränd. Ett exempel då som man tar, det är bara ett av många med ett exempel, är att ett förslag som är aktuellt just nu är att man ska ha obligatorisk förskola för utländska barn i Sverige för att politiserade forcera att de ska bli integrerade och lära sig svenska och så vidare.

Men det strider mot principen om skolplikt, eller att skolplikten inte ska gälla gälla yngre barn kan jag tycka är lite godtyckligt då som principiell motståndare till skolplikt överhuvudtaget. Men Girs poängar som jag förstår är att för att komma framåt och göra bra saker så måste vi göra kompromisser.