Johnny

Lego vinner uppehovsrättstvist med två kinesiska företag som sålt och marknadsförts snarlika produkter under varumärket Bela. Asiatiska marknaden viktig för dansk gigant som ser vikande försäljning i EU och USA. Jag tänkte att vi skulle försöka göra en djupdykning i något så komplicerat som i materialrätt.

Det vill säga patent, mönsterskydd och varumärkesskydd. Och det här är verkligen inte lätta saker och dessutom något som jag har förstått kanske är något av en kontrovers eller en vattendelare i libertarianska kretsar. Hur ska man se på immaterial rätt i ett fritt samhälle? Kommer det att finnas? Lego är ett bra exempel på hur komplext frågan är.

För det första så finns det ju någonting som heter patent. Patent är ett slags statligt tillstånd att bedriva monopol på en viss vara. Man kan göra en ansökan och betala en avgift. Om ansökan är till statens gillande får man en slags licens att bedriva monopol på den produkten som patentet hänvisar till.

I Legos fall handlar det om små plastbitar som man kan sätta ihop med varandra. Men nu är det så att ett patent gäller bara i en viss geografisk region samt under en viss tid. Legos original patent har gått ut. Vidare har företaget ett varumärke, Lego.

Problemet med varumärket Lego är att det är blivit det man kallar för degenererat. Varumärkets degeneration innebär att ett varumärke förlorar sin särskiljningsförmåga och övergår till att bli en produktbeteckning, en generisk term. Exempel på varumärken som degenererat är till exempel Jeep, Nylon, Rollerblades, Walkman, Sen finns det något som heter mönsterskydd.

Då är det fråga om en specifik design på en specifik produkt. Det Lego har försökt göra för att skydda sig så gott de kan, efter att deras patent tagit slut, är att de har börjat samarbeta med andra varumärken i så kallade licensuppgörelser. Som Star Wars till exempel. Och man har med framgång gjort då Lego-produkter med Star Wars-tema.