Martin

Maria Fridner Uppsving i intresse för nordisk mytologi syns genom flera nyutgivna böcker i ämnet, kan vara uttryck för domedagstämningar i samhället och behov att söka sina rötter. Det var inte så länge sen vi pratade om ED-dorna i Radiobubblan. Och jag minns inte vilket sammanhang det var exakt. Men det här är ett ämne som dyker upp oftare och oftare.

Jag känner nästan att det är någon sorts synkronicitet. Hur mycket jag nu läser och hör om de här sakerna. Och till att börja med så har vi en artikel framför oss här. Med rubriken Asarnas återkomst. Rädsla för Ragnarök bakom ny trend. Här anmäls ett antal nya böcker, dels Nils Geimans nordiska myter, Lars Lundrots nyöversättning av Den poetiska ädon och Maria Fridner.

Förutom att hon berättar lite grann om böckerna så refererar hon en idé som hon har om att det kanske inte är en slump att det här händer just nu. För det finns ju mycket, just en domedagstämning, eller som vi skulle säga då på gammal nordisk, en ragnaröksstämning, kanske, i samhället i stort. Du och jag Boris, vi är väl inte helt oskyldiga till att bidra till den stämningen.

Vi försöker se nyktet och realistiskt och kanske ibland aningen cyniskt på vad som händer. Vi är väl inte helt oskyldiga till att bidra till den stämningen. Men du värjer oss i alla fall inte för att prata om de stora, potentiellt analkande katastroferna. Det tror jag inte. Kan du bero så att det kan vara så att nordborna kommer på något mystiskt uråldrigt sätt så går deras tankar till Ragnarök och söker sig tillbaks till sin ursprungliga andliga förhållningssätt till där?

Boris

Ja, jag tror man söker sig mot i tider av oro. Och där alla känner att, eller många känner att, snart kanske Mad Max-filmerna är på riktigt. Då tror jag att folk söker sig, alltså vi ska inte tala om folk i allmänhet, min högst privata uppfattning är att vi har en del människor som liksom börjar fundera på att okej, var bunker är bensin någonstans och ingen kommer åt den.

Och börjar fundera på hur man hanterar framtiden. Och andra liksom bara förträngande går in i olika former av dimmer. Men mellan de som söker fotfäst och klarhet, det tror jag faktiskt att det spelar. Att man söker sig tillbaka till tiden, alltså bort från bjäffset. Och det folk tänkte redan när de klarade det. Och då är det ganska naturligt om man i en nordisk sammanhang söker sig tillbaka till Edda.