Martin

Japans centralbankschef Kuroda meddelar att det inte finns någon risk att bankens extremt expansiva penningpolitik kan skapa förvirring i de finansiella systemen. Detta då man kan vidta åtgärder för att undvika ett sådant scenario. Vill dock inte svara på vilka dessa åtgärder är då det kan skapa förvirring i de finansiella systemen.

Ja, en eloge till den bubbladredaktör som har skrivit den här rubriken tycker jag. Väldigt rolig. Textning.nu Det illustrerar också hur absurt det hela är. Dels att det finns en byråkrat som har maktat uttalelser på det där sättet eller förstörat de finansiella systemen. Det är ju precis det de håller på med. Man ska också komma ihåg att... Bank of Japan äger nu 40 procent av alla utestående japanska statspapper.

Man tänker lite på det. 40 procent av alla japanska statspapper utgivna ägs av centralbanken själva, som de har köpt genom tryckpressen. Så vad händer då om banken börjar sälja dessa? Det är ju det som är frågan. Borde inte marknaden svänvas över då av de här obligationerna och priset sjunka rimligen? Och det är ju det som han säger att det är inga problem alls, men han vill inte säga hur för att...

Ja... Ehm... Men han säger i alla fall att vi har metoder och vi ser inga problem alls. Ehm... Och... Han vill inte förvira marknaden. För att det är så att man kan få en sån här uppfattning av att det är en problem. Han ångar vidare i sitt mål att skapa 2% prisinflation. Det här magiska 2% som alla centralbanker vill uppnå. Och upprepar också att om vi inte når målet, då kör vi bara på ännu mer på samma sätt.

Men hur länge då? Tills banken äger 100 av alla obligationer och kanske 100 av börsen också. Sen då? Nu är det så att via sina ETF-innehav så äger Bank of Japan motsvarande 2,5 av den japanska börsen också. Det här är enligt Bloomberg. Så vad är det här på väg? Hur långt kan man gå? Å andra sidan kanske man ska vända på steken och bara säga så här. Är det inte 100 ägande som är det slutliga? tilltiga målet för alla socialister?

Johnny

Jo, det är ett träffande sätt att uttrycka det faktiskt. Om man ska vara petig och cynisk kanske man kan säga att 100% statligt ägande lämnar kanske inte tillräckligt mycket utrymme för enskild och svågre kapitalister att bli oligarker och privatisera vinsterna som de vill göra. Så att de kanske inte vill ha 100% statligt ägande i slutändan.

Men det är ett fint sätt att illustrera det och ställa det på till folk. i spets vad de håller på med. På ett sätt är det väldigt komplicerat tekniskt ämne tycker jag. Det här med centralbanker och sånt där. En sak som jag alltid tänker på till exempel det är det här centralbanken köper statsobligationer av staten, alltså lånar ut pengar till staten. Och sen så kanske centralbanken då börjar sälja de här obligationerna.

Men då pratar vi om centralbanken och staten som att de är två oberoende aktörer som har varsin agenda och eventuellt har någon typ av marknadsliknande. Det är en fin samspel. Jag vet inte hur detaljerna funkar i Japan, men normalt sett är centralbanken helt enkelt en del av staten. Det händer inte att centralbanken gör en massa saker som de ledande politikerna i staten tycker är dåligt.

Den ena handen vet vad den andra gör. Det är ett väldigt trixigt sätt att säga att staten hittar på pengar. Staten håller på att trixa inom sig själv bara. Men det är ju också en fin samspel. fin illustration av hur konstigt det är, hur konstigt hela det här monetära systemet som vi har nu är. Men det är lätt att tänka sig tycker jag att om några hundra år så sitter människor och säger så här att ja, det är en väldigt komplicerad del av den mänskliga historien men faktum var att under nästan hundra års tid så hade vi inga pengar på den här planeten.

Under piken av den industriella civilisationen så avskaffade vi tillfälligt pengar och hade någonting annat istället. Och sen kom pengarna tillbaks. Vad det nu blir med bitcoin eller en ny guldstand eller någonting. Just nu är det ett väldigt anomaliskt tillstånd i hela världsekonomin, som jag tror kommer se ut som ett konstigt hål i tidslinjen.

Martin

Jag är övertygad om att folk om hundra år kommer titta tillbaka på perioden från 1971 och fram till, inte vet jag, 2030 eller något sånt när vi kommer ut på andra sidan. Och se den perioden som, alltså jämföra den med, med... Det är liksom häxor och trollpackor. Det är fullständig galenskap, det som händer nu.

Johnny

Eller som du säger, mer socialism. Mer Sovjetunionen och Kina och... 1900-talet är ett gutsfjärtat århundrade på flera nät sätt. Och den här socialismen som har förpestat det århundradet– –den dyker upp på många olika sätt, inklusive i form av centralbanker– –och inflationspolitik och så vidare. Det är välfunnet, som du säger. Det är en form av socialism.

Martin

Ja, och jag menar, att trycka pengar, det de gör, att skapa prisinflation– –det är ju ingenting annat än. en konfiskering. Det är bara att det är väldigt svårt att se konfiskeringen. Det den gör är att den eroderar människors sparande. Den förflyttar köpkraften från sparare till de som får de här nya pengarna först. Så det är ju ingenting annat än tjurivärd. Och socialism bygger ju på att stjäla saker från folk.