Transkribering
Sci-Hub döms betala skadestånd om 15 miljoner USD till Elsevier i domstol i New York
Gustav N
Zaiha bedöms betala skadestånd om 15 miljoner dollar till Elsefir i domstol i New York. Intresseavdragningstration för amerikanska publicister nöjd med beslutet och att domstolen är misstolkat olagligheter som allmännyttiga. Ja, redan vår rubrik här är ju tankeväckande i fråga om vad de här olika begreppen egentligen betyder. Det som har hänt det är att Sci-Hub, som alltså är en webbplats där man kan ladda hem vetenskapliga artiklar.
Den har till slut dragit sin fördomstol av tidskrivsförlaget Elsefir, som är ett av de allra största och framförallt det mest emblematiska av de förlag som finns. trycker vetenskapliga artiklar och säljer dem med en prenumerationsmodell. Sci-Hub drivs av Alexandra Elbakian som är forskare i neurovetenskap från Ryssland.
Hon kommer ursprungligen från Kazakstan. Alexandra Elbakian har försökt då att lösa problemet med att artiklar som hon behöver och som hennes kollega behöver i arbetet finns dolda bakom betalväggar. Och sajten Sci-Hub använder sig av inloggningsrättigheter som forskare med prenumerationstillgång har delat med sig av.
Vi har talat om det här förut i radion. Man kan gå in där och söka på en artikel och om det nog går att få fram med prenumerationsrättigheter så kan man få fulltexten. Det är ingen överraskning att förlagen vill hålla på sin upphovsrätt. Därför har Elsefir dragit Sci-Hub inför rätta. Man valde att göra det i USA. När domstolen i New York har dömt ut ett skadestånd.
Alexandra Elbakian och Sci-Hub valde att inte alls dyka upp till rättegången. Det verkar osannolikt att de hellre kommer att betala det här skadeståndet. Åh... Och Sci-Hub fortsätter att verka till synes oberört av domslutet.
Martin
Ja, det var kanske inte ett så jättestort mysterium egentligen. Hur ska man lösa det här problemet som du säger? De försöker lösa problemet med att få tillgång till de här artiklarna. Man skulle kunna tänka sig att köpa en prenumeration. Det är inte som att LC4 har gömt de här artiklarna och inte låter någon läsa dem. De är ju tillgängliga för vem som helst, som jag förstår det. Om man betalar.
Gustav N
De har väl en prislista och sådär som alla andra? Då kan man ju föra en diskussion om hur det ligger egentligen till med äganderätten här. Är det så att Sci-Hub är ett intrång i förlagets äganderätt till den här texten?
Så är det ju enligt lagstiftningen som den ser ut idag. Å andra sidan skulle man kunna argumentera att det här egentligen inte rör sig om äganderätt utan att det rör sig om ett slags monopol som regeringen har givit tidskrivsförlagen till att få distribuera den här texten. I vanliga fall så motiverar vi ägandrätt med att det rör sig om människans rätt till sin egen kropp, till frukten av sin egen möda och så vidare.
Men i det här fallet så är det ju ett väldigt stort avstånd mellan tidkrigsförlagens ägandrätt och den möda som forskare har lagt ner för att skriva de här artiklarna. Jag tycker att det skulle komma ett lite annat ljus om det var så att forskare hade lagt ner de här artiklarna. forskarna själva hade utfört den här tjänsten att skriva artiklarna mot betalning och att forskarnas upphovsrätt bevakades.
Så är det inte alls forskarna för ingenting utan som jag ser det så är Tidskrivetsförlagen i det här fallet ett slags parasitiska organisationer som lever på en upphovsrätt som snarast har en svågrörd uppgift.
Martin
kapitalistisk monopolform. Nu drar vi till på avtryckaren här. Det är väl ändå så att forskare frivilligt väljer att göra sin forskning på vissa villkor.
Och sen så skickar de in artikeln till ett förlag, till en tidskrift. Och då skriver de... explicit eller implicit på ett avtal som säger att det förlaget den tidskriften har rättigheterna till artikeln. På vilket sätt har forskarna blivit lurade eller parasiterade på det här?
Gustav N
Vissa tidskrifter använder sig av explicit avtalsmodell, precis som du säger. Forskaren skriver på ett papper som säger att härmed lämnar jag över upphovsrätten. så opererar förstås inte alla tidskrifter. Vissa har till exempel öppna licenser. Det är inte de som är föremålet för diskussion här. I andra fall så rör det sig om att från början implicit antagande och att upphovsrätten till exempel har uppstått därför att man genom en lagändring har förlängt den tid som upphovsrätten gäller för någonting som är publicerat för länge sedan.
Förlaget är inte parasitiskt i första hand gentemot en forskare som skickar in artikeln. utan gentemot forskarsamhället som sen behöver få ut artiklarna igen. Forskarens intresse är ju i normalfallet att en artikel ska få största möjliga spridning. Och det syftet uppfyllde förlagen före internet genom att trycka och skicka ut artiklarna. Men idag så opererar de snarare ett slags system där de mot betalning låser in forskningen.
Och även om det är fullt lagligt så tycker jag inte att det är moraliskt. Jag tycker att det är för mycket för att det är så. dåligt att vetenskapssamhället inte har lyckats bryta sig djur i den här modellen. För det är ju också helt frivilligt att fortsätta skicka in sina alster till de här förlagen.
Martin
Men det som är klandervärt här, alltså jag spekulerar bara, du får rätta mig och upplysa här, men det som är klandervärt om något, det är väl i sådana fall de forskare som väljer att publicera sina alster på ett sådant sätt som låser in materialet, eftersom det åtminstone i många discipliner numera är så. finns möjligheten att publicera öppet.
Dels att publicera inte i en tidskrift, utan bara lägga upp det på en av de här sajterna för forskningspapers. Och så kan man välja att publicera i en tidskrift som inte låser in materialet på det här sättet. Det är väl ändå ett problem som originerar med den enskilde forskaren som fattar ett beslut om hur den egna forskningen ska publiceras.
Gustav N
Ja, jag håller med om det. Jag håller helt med om det. Jag tycker att man som forskare har en skyldighet att göra sina resultat tillgängliga.
Martin
Ja, åtminstone kan man inte klaga på att man inte blir läst om man gör det väldigt krångligt för folk att läsa den.
Gustav N
Ja, fast det är inte primärt forskaren som har publicerat som klagar över att inte bli läst, tror jag. Jag klagar ju till exempel över att inte kunna läsa alla artiklar som är relevanta för att förstå en viss fråga som jag är intresserad av. Det leder ju till att mina slutsatser blir felaktiga om jag inte kan komma åt. Förlåt Gustav,
Martin
nu blir jag bara nyfiken här. Du som yrkesverksam forskare, hur kan det komma sig att du ibland inte har tillgång till artiklar? Har inte du alla prenumerationer som du kan tänkas behöva?
Gustav N
Jag har i och för sig väldigt bra tillgång genom mitt universitetsbibliotek som betalar dyrt för det. Och i de fall som jag inte har tillgång direkt så kan jag beställa en artikel genom biblioteket. Då tar de ut en avgift men jag brukar kunna komma åt det till slut. Men jag har kollegor som jag arbetar tillsammans med som exempelvis Ägnartråd och litteraturöversikter och som inte har tillgång till all litteratur.
Då kan det av praktiska skäl bli så att man får begränsad litteraturöversikt till dagens tid. om de artiklar som är tillgängliga. Det är dåligt. Och jag tror inte heller att det kommer att vara möjligt för universitetsbiblioteken att fortsätta ge tillgång så brett som man gör idag. Justitiekrisförlaget Elsefir är ju kända för att höja sina priser mycket kraftigt. Och i Tyskland och i Finland har man på sista tiden sagt upp prenumerationsavtal med förlaget.
I Tyskland så var det ett universitetsbibliotekskonsortium som lät förhandlingarna gå i stå och som inte förnyade i dag. tillgången till prenumerationen vid årsskiftet. Men då visade det sig att det gick ganska bra för forskarna i alla fall. Jag vet inte om det berodde mest på Sci-Hub eller på andra saker men det ledde till att LCFI fick ge efter och interimistiskt tillgång Gick universiteten tillgång igen medan förhandlingarna fortskred? Bara för att man från SFI-sida inte ville att forskarna skulle vänja sig vid andra alternativ?
Martin
Jag tycker det låter som att de här problemen håller på att reda ut sig på ett ganska rimligt sätt utan att man behöver göra några dramatiska förändringar av upphovsrätt eller liknande. Helt enkelt genom en normal marknadsmekanism. Man utbör efterfrågan och sen är det såklart att det tar lite lång tid. Det är lång tid ibland, det är trögrörligt. Men det låter ju som att ni forskare är på väg att fixa det här problemet.
Gustav N
Jag delar egentligen den optimistiska synen i grund och botten. Men än så länge så kvarstår det här problemet. Och även i framtiden kommer vi att behöva läsa artiklar som publicerades i prenumerationsmodells format ifall vi vill kunna få tillgång till all information, alla data som belyser en viss fråga, vilket vi ju regelvill.