Martin

Regeringen går vidare med justerat förslag om höjda resolutionsavgifter för banker, inför bort returnsgräns och höjer nivån på inbetalning i förslag som enligt finansministern är väl balanserat. Ja, alla svår finansminister uttalar sig om sitt eget förslag som välbalanserat. Och det är väl som alltid, när det är någon företrädare för en regering så ska man ta påståendet och gångra med minus ett för att få ut sanningshalten.

Det här blir en liten uppföljning från förra sändningen där vi pratade om det förslag som regeringen har lagt fram och nu reviderat. Där som kort och gott går ut på att mjölka bankerna på mer pengar. Motiveringen är såklart att buffra upp för en eventuellt utbejlande av bankerna i fall, eller snarare när nästa bankkris inträffar.

Det rör sig om cirka 10 miljarder kronor årligen. För Nordeas del så tror man att det handlar om cirka 5 miljarder. Varför är Nordea intressant specifikt? Jo, det är för att Nordea har signalerat att man sannolikt lämnar Sverige om de här avgifterna höjs. I det här nya reviderade förslaget så, om jag har förstått det rätt, är den enda skillnaden att man kallar inte en spade för en spade.

utan om man sätter en tidsbegränsning på det hela där tanken är att de här avgifterna ska ersättas av en permanent bankskatt efter den här tidsperioden. Med andra ord har man inte lyckats få parlamentariskt stöd för den här reformen då antar jag och då hitta på något nytt sätt för att genomföra samma sak.

Och Nordea har ju då hotat med att lämna Sverige i alla fall huvudkontoret och vad moderbolaget är registrerat. Men nu kontrar regeringen med att det ska inte spela någon roll var huvudkontoret befinner sig utan skatten ska betalas oavsett. Vad tror du Martin, vem blinkar först? Kommer vi få se Nordea fega ur här? Eller vem viker sig först? Faggan, Per Bolån eller Nordea?

Johnny

Jag har ju sagt att jag ska försöka vara mer optimistisk i Radio Bubbla. Men tyvärr måste jag vara ärlig och säga att min magisk känsla är att Nordea kommer att flega ut. Jag tror att de letar nu efter en öppning för dem att stanna kvar i Sverige. Så jag tror att det är bara aningen som är viktig. såklart förslag från stat. Vi kan faktiskt få Nordea att falla till föga. Jag hoppas såklart att Nally Waldros ska ha mycket fighting spirit och komma ihåg sina libertarianska rötter och ta kampen mot staten. Rösta med fötterna. Men jag är inte superoptimistisk. Jag ska i alla fall inte ta ut någon krav. Seger här i förskott. Om man nu kan kalla det ens för en seger.

Martin

Har du läst Valros bok som kom ut för något år sedan?

Johnny

Skam till sägande sa jag inte nästan.

Martin

Inte jag heller, men jag har hört att den ska vara helt okej. Inte allt för sossig.

Johnny

Då tror jag vi pratar om olika böcker. För den jag tänker på som kom ut för inte så länge sedan, den var ju splittsprångandes libertariansk. Han pratar om Ayn Rand och... Okej,

Martin

jag är felinformerad. Jag ska gärna... Det kan ju vara jag som har drömt det. Vi ska också nämna att det här är som sagt en uppföljning på förra avsnittet Radiobubbleekonomi special där vi tog upp den här nyheten. Vi ska nämna att du och jag Martin fick, får jag ändå säga, befogad kritik. efter vi hade publicerat avsnittet och i Bubbla Premium som pågår är alltid en livlig debatt om alla möjliga saker mellan himmel och jord men så också efter varje ekonomispecialsändning.

Och det påpekades att det kanske lät som att vi obalanserat tog Nordeas parti här trots att storbankerna är beroende av att vi har en sån här debatt. i största möjliga grad svågare kapitalistiska organisationer. Jag tänkte läsa upp en kritik vi fick här från en mycket klok kamrat i BBSen och tillika bubblaredaktör.

Jag blev faktiskt lite förvånad över inslaget om banken. Nog för att jag inte är kunnig som jag borde så är inte de svenska storbankerna att betrakta som statens förlängda arm. snarare än ett företag man ska heja på. Nu fick jag lite liberal-vibbar. om att man borde heja heja på det fria näringslivet trots att vi snackar om de största svågerkapitalisterna i systemet.

Varför bör man inte betrakta detta som ett internt statligt spel på samma sätt som ni resonerar kring riksrevisionens utlåtande om statens verksamheter? Ja, har vi något att säga i vårt försvar Martin?

Johnny

Kritiken är rimlig och befogad. Samtidigt är det väl så att det finns inga enkla svartvita svar här. Om man då tar en andra sidan av diskussionen så kan man inte bara rakt av jämställa. En gigantisk stat som den svenska staten med en bank. Ibland kan man ha som rättesnöre hur saker och ting skulle funka i ett libertariansamhälle i naturlig ordning.

Då kan man konstatera att det kanske skulle finnas en stat, men den skulle inte likna den nuvarande svenska staten på minsta lilla sätt. Några få funktioner som den svenska staten skulle utföra skulle utföras av en sån stat också. Det förmodligen skulle vara helt andra typer av företag. utför motsvarande tjänster som staten. Nordea däremot. Jag tror att de flesta libertinier tror att vi skulle ha banker som i stort sett liknar dagens banker i termer av tjänsteutbud.

Du kan sätta in pengar, du kan låna pengar, de faciliterar olika typer av finansiella tjänster. En stor del av det de håller på med är för all del att hantera olika typer av problem som staten skapar helt onödigt. Så måste du ha en gigantisk bank för att hantera de här svåra sakerna. Och kanske i framtiden att man kommer kunna göra mycket mer själv på grund av blockchain-teknik och sådana saker. Jag tycker att det finns ett skäl att göra skillnad på de här två aktörerna.

För att en bank har en naturlig roll i en ekonomi, i ett samhälle. Medans det är mycket mer tveksamt om en stat överhuvudtaget har någon roll. Men det är definitivt inte rollen att till exempel reglera marknader, beskatta företag och sådana saker som det handlar om i just det här fallet. Sen var det väl inte så att vi på något sätt uttryckte ett generellt stöd till Nordea som företag.

Vi sa att vi tyckte att de var good guys och att det som är bra för Nordea är bra för samhället. Men jag kan hålla med om att vi kanske kunde ha varit mer nyanserade på det inslaget. Å andra sidan, jag ska inte säga å andra sidan, vi borde ha varit mer nyanserade. Men vi får ju ibland kritik från andra riktningen också. Det var en gång till exempel för två-tre avsnitt sedan som vi hade en diskussion om...

regleringar. Och då hade jag en liten utläggning om att regleringar väldigt ofta uppkommer på initiativ av de företag som regleras. Ett stort företag går bärst av regleringar för att trycka ner sina mindre konkurrenter. Och då fick vi en del kritik efter det avsnittet om att det var överdrivet för svartvitt.

Och det är helt sant, därför att det finns ju. Såklart branscher där det är staten som är den främsta initiativtagaren till regleringar. Det beror väldigt mycket på vilken bransch man tittar på. Det är också ett exempel på att vi var lite välhårda på svågre kapitalister i det fallet. Det kan man säga är en omvänd riktning på kritiken. Även om den kritiken var befogad. Det är helt enkelt inte svart eller vitt. Det blir väldigt många olika klausuler om man ska få det precis rätt i varje inslag. Å ena sidan, å andra sidan och å tredje sidan.

Martin

Jag kan känna ibland att the enemy of my enemy is my friend. Och i det här fallet så står, råkar jag stå på samma sida som Nordea. Och Nordea som varumärke eller företag betraffat har jag ungefär lika stor respekt för som Eniro. Men credit where credit is due. Jag hejar på Nordea i det här fallet.

Johnny

Generellt sett tror vi på exit, på röster med fötterna. Även om du är en svågerkapitalistisk aktör så kommer du skicka samma positiva signal till svenska staten som om ett icke-svågerkapitalistiskt företag lämnade landet och minskade skatteintäkterna.