Martin

IMF stryker formuleringen om att bekämpa protektionism från gemensamt uttalande efter vårmöten i Washington. Säger istället att gemensamt arbete ska minska globala handelsobalanser. Ja, IMF, den internationella valutafonden, är ju känd, ökänd, många kretsar, som den globalistiska ideologinens, en av dess yppersta spjutspetsar.

Därför är det ögonfallande att de efter sina vårmöten med grupper i Washington DC, då gör de olika uttalanden för att sammanfatta de möten. Den här gången uppmärksammas det att de vill att IMF och medlemsländerna ska arbeta tillsammans för att minska handelsobalanser genom tillbörliga åtgärder.

Det är inte vad man normalt hör från EMF, men det är väldigt mycket vad man hör från Trump-administrationen. Det är inte utan att man misstänker här att det faktiskt är Trump-eran som avspeglas i EMFs uttalande. Eller vad tror du, Boris?

Boris

Ja, alltså, jag tror en sak som vi har nuddat förut ibland, det är ju att det framställs väldigt ofta som vi har en värld av frihandel. Vi måste få ännu mer frihandel därför att det är jätte jättebra. Och världen är ju inte faktiskt kännetecknande av frihandel, menar jag, oavsett hur många permar med avtal och dokument som ska bevisa detta.

Tittar man på den praktiska verkligheten så är ju rätt viktiga länder i världen driver idag en stenhårt protektionistisk politik, utan att prata så mycket om det. Medan andra länder, som jag sa, har inte så mycket att säga om det. pratar mycket om protektionism men ägnar sig inte speciellt mycket åt det. USA är, även efter Trumps 100 dagar, tycker jag ett exempel på det senare och Indien ett exempel på det förra, på den stenhårda protektionismen.

Men jag tror det här som du säger, alltså, att vad vi ser här är att man kommer inte prata så mycket om generella världsöverskridande och regionala frihandelsantal utan det kommer att bli mycket mer. förhandlingar i länder emellan, eller i mindre kluster av länder. Men det i sig är bara en avspegling av att vi har inga riktiga frihandel i världen.

Martin

Det låter ju som en positiv utveckling, alltså oaktat slutgiltig utfall i termer av handelspolicy. Om de här förhandlingarna istället sker bilateralt eller som du säger i mindre kluster av länder. Det låter för alldeles som en bra idé.

Boris

Det är en bra idé, därför att det är en avspegling av den faktiska verkligheten. Därför att de här generella... De här stora frihandsatalen som folk hyllar från höger till vänster egentligen, det är ju väldigt sällan verkliga frihandsatal. Det har ju bara varit verktyg för globalister att slå sönder lokala marknader, industrier och näringar.

Och det har varit komplett livsfarligt för rätt många människor i världen när det gäller deras möjlighet att få en vettig försörjning. Så att man ger upp det här och att realförhandla länder emellan om kvoter, tullar, tariffer och så vidare. Det är bara bra.

Martin

Apropå en annan sak som du sa, Boris, om att vissa länder är protektionistiska men pratar inte om dem och vissa länder är tvärtom. Jag såg precis att i den här artikeln som vi tittar på just nu så finns det ett stapeldiagram som listar olika länder i världen. Den är uppenbarligen inte komplett, det är bara 20 länder eller så och mer. Men allra längst upp hittar vi USA som det mest protektionistiska landet i termer av antal olika handelsländer.

handelsåtgärder, diskriminerande handelsåtgärder som man har implementerat från 2008 till 2016. Det här ser ut som att de har i runda slängar dubbelt så många sådana handelshinder, handelsregeringar, jämfört med Indien och Ryssland som kommer på plats två respektive tre. Är den här bilden felaktig eller är det så att USA är världens mest protektionistiska land?

Boris

Nej, det är de ju inte. Utan man blir ju ljudlös. Jag är lite förundrad över... Så här, bara rubriken på, eller förklaringen till graferna Antalet diskriminerande handelsåtgärder som... Det innebär att om du inför, uppenbarligen så är det antalet åtgärder inte den reella effekten och omfattningen och betydelsen av detta. Det är faktum att Indien för två år sedan till och med sa att vårt första ansmål är nu att göra oss till åtminstone världens näst största stålleverantör och gå om Japan.

Basen för det kommer att vara en totalt sluten indisk stålmarknad. Man har nästan minskat exporten och gått mot noll i Indien idag. Och det ska vi kombinera, och den styrka vi då får, ska vi kombinera med en kraftfull exportsatsning. Framförallt i närområden i Asien men även ute i världen. Det är ett litet antal åtgärder man har genomfört, men de är extremt kraftfulla och är väl i världsmålsta också. Så går det att mäta dem i ett par år. i vad de kostar i andra länder.

Martin

Så det här är ju en nystabell helt enkelt. Medan andra länder då kanske reglerar stål eller bilar eller vad det kan vara. Som i praktiken handlar det om mycket mer pengar. Men det ser ut som att de har friare handel. Ja, det var intressant att genomskåda det här lilla diagrammet.