Button-svg Transkribering

Lyssnarbrev om varför radio bubb.la har fel om nätneutralitet

Redan medlem? Logga in

Få tillgång till alla inslag och transkriberingar från radio bubb.la

  • 20 euro/månad, ingen bindningstid
  • Alla 9 076 inslag från arkivet
  • Över 1 000 timmar ljudmaterial
  • Transkriberingar av alla inslag

För att bli prenumerant, gå till den här sidan:

Martin

Hej radion, långtida lyssnare här. Jag vill skriva av mig som en reaktion på era senaste utfall i radion den 8 december kring frågan om nätneutralitet. Nu är jag varken en expert på nätneutralitet eller renlärig libertarian, men jag tycker att ni har fått stå i motsagda lite för länge. Så jag tänkte bjuda på en alternativ ståndpunkt för att friska upp debatten.

En rent axiomatisk utopisk libertarianism kommer förstås inte att tillåta någon stat som kan upprätthålla nätneutralitet. Som min invändning gäller ett frihetligt pragmatiskt nutidsperspektiv och då måste man fundera på under vilka förutsättningar marknader fungerar väl. Ett värde som jag ser som centralt för libertarianismen handlar om decentralisering.

Och med decentralisering för ögonen är det svårt att inta synpunkter på risker som följer med att halvstatliga kommunikationsheter går till sängs med Facebook och Google i samarbeten som riskerar att effektivt stänga ut det framväxande konkurrenter. Det går att tänka sig att nästa YouTube får håll till godo med överföringshastigheter som inte tillåter video.

Eller att nästa Facebook kommer att kosta slutanvändaren pengar för datatrafik, vilket Facebook inte gör. Eller att nästa Breitbart inte ens kan ta emot trafik från Telias kunder, om de inte betalar miljonbelopp till dominerande internetleverantörer. Vi får en marknad inom citationstecken. där relationer till nuvarande kommunikationshjärtar blir avgörande för tjänstets framgång, istället för förmågan att locka till sig slutkunder.

Främst gäller den argumentationslinjen alltså om man anser att möjligheten att informera sig, kommunicera och handla som det nuvarande internet ger har ett värde som kan jämföras med yttrandefrihet och äganderätt. Jag har svårt att föreställa mig att en stor del av befolkningen skulle vara beredda att betala särskilt mycket mer för ett abonnemang som edger kommunikation med godtycklig nod, istället för bara de välkapitaliserade aktörer som tar majoriteten av den dagliga trafiken.

Yttrandefriheten riskerar att, liksom tidigare brevhemligheten, hänvisas till den icke-digitala världen. Om Facebooks och Googles uppförandekoder blir helobligatoriska för de som inte är beredda att betala extra. Internet har inneburit utmärkta möjligheter för människor att informera sig, kommunicera någorlunda fritt och med en avlyssnad och utföra affärstransaktioner utan förhandsgodkännande från etablerade spelare.