Transkribering
Könsmatchning vid blodtransfusion gav ingen överlevnadsskillnad efter justering för störfaktorer
Gustav N
Könsmatchning vid blodtransfusion gav ingen överlevnadsskillning efter justering för störfaktorer i registerstudier på 45 000 svenska patienter. Det här är en undersökning som har gjorts av Gustav Edgren som är en gammal bekant till mig från KI, en mycket imponerande forskare. Han arbetar framförallt med det svenska transfusionsregistret.
Och då gör han sådana här saker. Det har kommit ett par studier på sista tiden som har visat att det är högre risk för dödlighet om man transfunderas med blod av en person med motsatt kön. Och då har Gustaf tagit fram sitt eget register för att undersöka om det här verkligen stämmer. Och det han har upptäckt är alltså att de tidigare fynden verkar bero på att man inte har hanterat störfaktorer eller förväxlingsfaktorer på ett korrekt sätt.
Och i hans egen analys så finner han att det går alldeles utmärkt. att transfundera blod från en kvinna till en man och vice versa. Och det är någonting som är ganska betydelsfullt för hur man arbetar på sjukhus och på blodbanker.
Kalle
Något som intresserar mig lite med de här artiklarna är efterdebatten som dök upp i Läkartidningen efteråt. Dels så ger sig Bjursten och Ederoth in, de som gjorde en studie vid tidigare SKA bubbla. En av de här studierna där man såg en överdelansskillnad. De hävdar att det inte går att avfärda riskerna och att man med nuvarande läge egentligen bör göra en ordentlig studie ranoviserat och se om det faktiskt är någon skillnad. Alla de här studierna är ju retrospektiva.
Gustav N
Ja, precis. De är retrospektiva och observationella. Och det är det som leder till det här problemet med störfaktorer eller förväxlingsfaktorer, confounders. Bufstens förslag att göra en randomiserad studie bygger på idén att med en randomisering så kommer de här förväxlingsfaktorerna att bli slumpvis fördelade över de randomiserade grupperna. Och då svarar Edgren, det är ju kul att båda de här grupperna arbetar i Sverige så att debatten äger rum i läkartidningen.
Gustav Edgren och hans kolleger svarar att det här är ett av de unika tillfällen där naturen eller sjukvårdens organisation har försett av sig med en randomisering redan från början eftersom det är slumpmässigt om man får blod från en kvinna eller en man när man får en blodtransfusion. Så att randomiseringen existerar så att säga redan i data menar Edgren och kolleger.
Och sen vänder de på argumentet med störfaktorer och säger att det är förmodligen så att... De här studierna som har funnit en könsskillnad, de har gjort det på grund av störfaktorer som de har korrigerat för antingen för lite eller också för mycket, genom att de har lagt in en massa variabler i sina statistiska modeller en efter en, och så har de behållit alla som har haft ett samband.
Kalle
Ja, och det är ju så jag har sett det göras i min egen pytelilla erfarenhet av kardiologiforskning. De nämner också Edgren och Holtzman med flera, att de kör en icke-linjär funktion för vissa variabler.
Gustav N
Ja, de har en ganska sofistikerad metod här för att justera förstörfaktorer. Så då säger de dels att man behöver bygga sin statistiska modell så att den motsvarar den teoretiska förståelsen som man har för hur saker hänger ihop. Alltså modellen ska avspegla den kausalitet som man tror finns. snarare än att den avspeglar de relationer som man kan observera mellan olika variabler.
Och så har de ett argument som jag tycker är väldigt övertygande, nämligen att antalet transfusioner är starkt korrelerat med hur det går. Därför att någon som är svårt sjuk kommer att behöva fler transfusioner. Och får man fler transfusioner, ja då ökar risken att någon av dem är från en person med motsatt kön. Så att om man inte korrigerar för det på ett korrekt sätt, då kommer det att se ut som att transfusion av blod från motsatt kön är en korrekt sätt. är associerat med en högre risk, fast det i själva verket bara är antalet transformationer som är associerat med en högre risk.
Kalle
Väldigt intressant och intressant att vi även kan ha riktig genusvetenskap på bubbla.
Gustav N
Ja faktiskt, det här är ju högintressant och högst relevant forskning om könsskillnader som direkt påverkar hur vi lever våra liv och hur sjukvården organiserar sig. Hur mycket svårare skulle det bli, tycker du, baserat på din kliniska erfarenhet om man skulle behöva könsmatcha blod hela tiden? Skulle det leda till att folk blev utan?
Kalle
Blodcentralerna berättar ibland att de har brist på vissa sorter. Och om man måste könsmatcha lär ju detta problem uppstå väldigt mycket oftare. Särskilt för svårt sjuka patienter som kan behöva ett stort antal påsar. Sen nämns det i några av artiklarna också att män kan ju ge blod oftare än kvinnor. Fyra gånger per år i Sverige jämfört med tre gånger per år för kvinnor. Och då lär det också kunna bli lite svårt, särskilt som kvinna då. Om det behövs mycket. Ja. Vilket jag kan tänka mig att det blir rätt vanligt inom förlossningsvård till exempel.