Button-svg Transkribering

Inflationen i Venezuela 720 % i årstakt, så hög att handlarna slutat räkna sedlar

Martin

Inflationen i Venezuela 720% på årstakt. Så hög att handlarna slutat räkna sedlar. De väger istället sedelbuntarna. Det här är en nyhet som kommer till oss från Independent i England. Här redogör man för att situationen har totalt spårat ur.

Det blir helt omöjligt för... Handlare som tobakshandlare och så vidare att räkna alla sedlar när det kommer till vardagliga transaktioner. Nu rapporterar man då alltså att inflationen på årstakt, prisinflationen på årstakt är 720%. Och för att uttrycka det på ett lite enklare sätt så kan man säga att konsumentpriserna dubblas var sjätte vecka om jag har räknat rätt.

Episoder som den här har man ju sett många gånger genom historien och det går ju hand i hand med när staten behagar att ta kontroll över den viktigaste produkten som en frimarknad har, det vill säga produkten pengar. Och här har ju då den venezuelanska... Socialistiska regimen, totalt tappat alla koncept och trycker pengar så som de bara orkar.

Och vanliga människor blir ju såklart som vanligt förlorarna på det här. Och de som inte har lyckats fly till dollar eller guld eller silver eller konserver eller cigaretter eller sprit eller någonting sånt där ser sina besparingar gå förlorade framför sina ögon. Det här är ju en nyhet som... Vi i Radio Bubbla har bevakat, inte bara på senaste tid utan ganska länge.

Men som vanligt när vi har ekonomisändning så kan det vara bra att ställa det här i någon slags historisk kontext och jämföra med andra hyperinflationer genom historien.

Johnny

I vanliga Röde Bubbla ställer vi mest relevanta frågor som hur mycket väger egentligen en boulevard? Jag är nyfiken på larmen och vettigt alltså.

Martin

Nej, men det är en högst relevant fråga, speciellt om du ska handla ägg eller cigaretter i Venezuela. Men för att sätta det här då i något sammanhang så finns det ju några episoder genom historien där man har varit med om samma händelse kan man säga. Om vi ska börja med någon slags definition på hyperinflation så här skiljer sig väl åsikten åt lite hur man ska definiera det.

Men en vanlig definition är att prisinflationen ska överstiga 50% per månad. Det är en definition. Sen finns det andra definitioner också, men man kan väl säga så här att hyperinflation betyder extremt hög pris.

Johnny

50% per månad, är det den definitionen så är det hyperinflation i Venezuela just nu?

Martin

Ja, så tolkar jag det. Då ska priserna stiga med 50% per månad och nu är det en dubbling var sjätte vecka. Men man kan jämföra det här med några episoder för att försöka sia om vart Venezuela är på väg om man fortsätter så här. Än så länge så finns det ingenting som tyder på att regimen i Venezuela kommer ändra policies.

Svärt om blir man mer och mer desperata, till en milda grad. Att Maduro har startat en salsa-tv för att höja stämningen i landet. Det är lite som att en förrättad statsminister i Sverige får en egen tv-program. Vi kan jämföra det här med den mest kända... hyperinflationen som brukar tas upp som ett skolboksexempel och det är det som inträffade i Weimar-republiken, alltså den del av Europa som nu är Tyskland.

Det var som absolut värst 1923 och då hade man en prisinflation på 29 500 procent per år. Det låter ju väldigt abstrakt och det kan man översätta till att priserna dubblades. var fjärde dag ungefär. Så på fyra dagar så blev vanliga konsumentpriser dubbelt så höga.

När den situationen inträffar då handlar det om att springa fort till affären och köpa det man behöver för att inte priserna ska stiga ännu mer. Men det är långt ifrån de värsta händelserna vi har haft i världshistorien. På tredje plats så kommer hyperinflationen som inträffar i ex-juroslaget. i början på 90-talet.

Då hade man dinarer och som värst var det 1994, då man hade 313 miljoner procent prisinflation per år. Återigen, väldigt abstrakt siffra och det betyder alltså en dubbling av priserna på 1,41 dagar. Det är mindre än en och en halv dag.

På andra plats har vi Zimbabwe 2007-2008. De hade Zimbabwe-dollar. Det här kan jag inte ens uttrycka, det är så många nollor. Men det är i alla fall en dubblering av konsumentpriser på 24 timmar. Så en gång per dag så dubblades priserna när det var som värst.

Johnny

En åtta med tio nollor efter. Ja,

Martin

precis. Men det är inte värst, utan värst var det i Ungern 1945-1946 då man hade en valuta som heter pengö, tror jag man uttalar det. Får ursäkta min dåliga ungerska. Där hade man dubblering av konsumentpriser på 15 timmar. Och vad jag kunnat ta reda på så är det den värsta hyperinflation som någonsin har funnits. Så Venezuela har en bit kvar. Det kan gå mycket mycket värre. Det här är bara början om det fortsätter så här.

Johnny

Det är inte så farligt med andra ord.

Martin

Nej, det här är vad en socialist skulle kalla för... Ja, en normal måndag.

Johnny

Men jag tycker att det är så märkligt de här siffrorna. Dubbla priserna var fjärde dag, dubbla priserna var femtonde timme. Två gånger om dagen ungefär dubblas priserna. En gång på morgonen och en gång på kvällen. Inflationen är 40 000 miljoner procent eller något sånt där. Men borde inte det innebära att valutan i praktiken blir helt och hållet värdelös? Du kan ju inte gå och handla om priserna. Tjänsterna dubblas mer än en gång om dagen. Vilken praktisk nytta kan man överhuvudtaget ha av pengarna i ett sådant läge? Varför går inte värdet ner till noll?

Martin

Det gör ju det till slut. Men noll blir ju när pengarna som sådana inte har någon nytta överhuvudtaget. När handlare slutar ta betalt. i den här valutan. Och det tar ju ett tag. Och i desperata situationer så agerar också människor desperat. Och när det här är det enda bytesmedlet som står till buds så kan det fortsätta ett bra tag till.

Men det är ju redan nu så i Venezuela att man börjar se mer och mer byteshandel i form av varor och tjänster istället. Därför att det går liksom inte att göra ekonomiska kalkyler när det är så hög. Det är inte bara en stor del av det som vi ser i dag. Varpå entreprenörer och konsumenter försöker komma runt det här på något sätt.

Men det kan definitivt fortsätta en bra bit till. Man ska komma ihåg att under 1900-talet så har ungefär 400 valutor kollapsat. Och en statskontrollerad valuta har en medellivslängd på ungefär 40 år. Och det behöver inte bara vara en stor del av det. liknande omständigheter som i Venezuela som orsakar en härdsmälta i valutan.

Det kan vara krig och det kan vara sammanslagningar av länder, splittringar av länder och så vidare. Men den vanligaste anledningen till hyperinflation är att staten blir så desperat att den börjar finansiera sitt underskott mer att trycka sedlar helt enkelt. Och det är ju precis det man gör i västvärlden också under ett mycket vackrare namn som heter kvantitativa lättnader, där centralbanken helt enkelt bara trycker massa sedlar förutom att man gör det digitalt och är ettor och nollor i ett banksystem och sen köper man upp statsobligationer för att finansiera budgetunderskott.

Och det här kallar man ju då som Keynesian för att stimulera ekonomin. Det här är bara... Politiskt trams, det är precis vad man gör i Venezuela. Och ser vi inte upp så kan vi gå samma öde till mötes.

Johnny

Hur länge kan valutor klara sig som mest? Vad är den äldsta valutan som finns? Känner du till det?

Martin

Oj, det var en bra fråga. Det vet jag inte.

Johnny

Jag tänker kanske Schweizerfranken eller något sånt där kanske har funnits i några hundra år. Men 40 låter så väldigt lite. Det borde finnas några som är väldigt länge nu.

Martin

Ja, det finns ju valutor som har samma namn. Som dollarn till exempel har funnits väldigt länge, flera hundra år. Men den har ju omdefinierats flera gånger. Det här gick vi igenom under första sändningen vi hade där vi pratade om vad som hände med dollarn efter andra världskriget och att den var uppbackad med guld under en period och sedan 1971 så försvann uppbackningen helt och hållet.

Om man ska räkna dollarn från 1971 så har dollarn överlevt längre än 40 år men det är ju snittlivslängden för en sån här pappersvaluta. Och likadant med den svenska kronan, den har ju hetat Krona sedan 1870 eller någonting sådär, det vill jag minnas. Men det är likadant där, de svenska kronorna har också omdefinierats flera gånger. Den senaste gången var under den här krisen som vi hade på 90-talet, där centralbankschef Bengt Dennis höjde räntorna med flera hundra procent och försökte försvara den fasta växelkursen.

Man skulle kunna säga att den svenska kronan i sin moderna form har levt sedan början på 90-talet. Det beror lite på vad man menar med en livslängd eller när man ska börja räkna. Det är massor med sådana här monetära... Reformer hela tiden som gör att vanliga sparare blir lurade på naturligtvis. Det går ju sällan åt det andra hållet att vanliga sparare faktiskt tjänar på en monetär reform.

Johnny

Ja, så går man bara på namnet på valutan så måste ju Svenska Kronan, väldigt gammal, jag gjorde en snabb koll på internet här, det säger att fram till 2001 så var den grekiska drackmannen Då hade den funnits i 2500 år enligt internet. Men den har ju gjorts om så många gånger. Är det så att inga valutor egentligen överlever mer än... egentligen några årtionden innan man gör sådana här märkliga reformer, att man definierar om dem så att det egentligen är en helt ny valuta?

Martin

Ja, precis. Precis så är det. Och den grekiska drachmanen, jag för mig att bara under 1900-talet så tror jag den gick ner till noll. Alltså att man definierade om den och gjorde olika typer av reformer fem gånger eller någonting sånt där. Grekiska staterna är ju världsledare på att göra statskonkurs. Så det beror ju helt på hur man räknar och när man börjar räkna. Den svenska kronan har sen 1870 förlorat 98% i köpkraft.

Det här kan man räkna ut på daglig basis om man tittar på hur mycket guld som backade upp den svenska kronan i slutet på 1800-talet. Och sen tittar man på världsmarknadspriset i guld så är det rätt uppenbart. Det som händer nu i Venezuela är samma sak, förutom att det är en extremt snabb inflationstakt. Om vi till exempel jämför med vad som hände i Tyskland eller Weimar-republiken i början på 20-talet, så började man med en guldmark, en riksmark som var uppbackad med en viss mängd guld, precis som alla andra valutor i Europa under den här perioden.

Så 1918 så var en riksmark en guldmark så att säga. En viss mängd guld. Och 1923 när det var som värst, då kostade en samma mängd guld en biljon riksmark. En biljon tusen miljarder. Exakt. Så det är alltså en etta med tolv nollor efter sig.

Det som också är intressant för att återanknyta till den konversation vi hade i förra avsnittet där vi pratade om huruvida guld är bättre än börsen och så vidare. Så under den här perioden så gick börsen i Weimar-republiken bättre än guld mellan 1921 och 1922. Men sen när det började gå riktigt åt helvete med valutan så gick guld cirka 20 gånger bättre än börsen.

Så när man hör folk säga så här att men blir det hyperinflation då du bara lägger alla pengar på börsen så kommer du klara det. Ja, du kommer ju klara det bättre än de som inte äger några fasta tillgångar överhuvudtaget. Men historiskt sett så har guld klarat sig betydligt bättre än börsen under sådana här extrema former. Och tittar man på Venezuelas börs i år så är den upp ungefär fyra gånger.

Men samtidigt så har ju valutan då tappat. Om du vill ha mer information om hur du kan få mer utifrån den här länken, så kolla på vår hemsida.

Men vad betyder det? Vad betyder det i termer om man hade mätt i svenska kronor eller i amerikanska dollar? Återigen, ett pris uttrycks alltid i någonting annat. I det här fallet var det ju då venezuelanska börsen uttryckt i bolivarer. Men när bolivarerna går åt helvete så är det svårt att mäta. Och det är precis det som konsumenter börjar göra nu i Caracas, att man helt enkelt överger bolivaren så i den mån man kan.

Samtidigt får du lön i valutan också, så du blir tvungen att göra av med valutan illa kvickt för att få ut någon köpkraft. De har väl en bit kvar där i Venezuela innan det går riktigt käpprött åt helvete. Nu är det bara halvvägs.

Johnny

Nu är det vågen fram och konka sedlar i ryggsäck. Snart är det sedlar i skottkärra. Sen kanske man har en vagn som man drar efter Åsnan. Och sen tar det slut.

Martin

Och plus det är det. Vi hade en ganska rolig period i Sverige när silver var slut för vi krigade så mycket. Då började svenska staten ta betalt i kopparplåtar istället. Den som är i Stockholm kan gå till myntmuseet och titta på världens största mynt som gavs ut av den svenska staten. Jag tror att den väger 22 kilo eller nånting sånt där.

Det var till och med så att skattemasen började klaga till... Jag gick till Kungahuset och sa att det börjar bli väldigt svårt att samla in skatter här för att vi har inte tillräckligt många vagnar att dra de här stora kopparplåten.

Johnny

Det här är en väldigt välbekant situation som återkommer hela tiden i hemsktorien. Ja. När vagnarna blir en del av valutasystemet. Precis.

Martin

När staten tar kontroll över en ekonomiens absolut viktigaste produkt så brukar det sluta illa.

Johnny

Men jag har läst en gång att den största vintern som någonsin fanns var på de Söderhavsö. För länge sedan, då man hade gigantiska stenblock, de runstenar ungefär, som var valutan. Ja, just det. Som man konka runt på ägde andelar av. Och de vägde i alla fall mer än 20-någonting kilo.

Martin

Ja, det har du rätt i. Det tog de inte upp på myntmuseet. Men de kanske talar i egen sak. Ja,

Johnny

de ska, svenska staten ska alltid vara bäst.

Martin

Precis. Värst i klassen, eller bäst i klassen kanske heter det, jag vet inte.