Martin

Lika vanligt att forskares viktigaste verk skapas tidigt som sent i karriären. Antal publicerade artiklar minskar över tid. Nytt mått från Northeastern University på forskares förmåga att få genomslag förutsäger Nobelpris bättre än konventionellt citeringsmått. Det handlar alltså om hur vi mäter forskares produktivitet och genomslag. Ett lite äldre mått är vad som kallas för ett H-index. H-indexet är den siffra som anger det antal artiklar man har som har citerats ett visst antal gånger.

Och så ser man vilken siffra som blir högst. Om jag har tio artiklar som jag har publicerat och jag sorterar dem i ordning efter hur många gånger de har citerats. Om jag då har fem citeringar till artikel nummer fem då är mitt H-index fem. Då har jag fem artiklar som har blivit citerade fem gånger eller fler. Men det här är ett mått med stora begränsningar. Då är det några forskare som har utvecklat ett annat index som de kallar för Q.

De har följt artiklar under forskarens karriär och så har de... Hur mycket blir de här artiklarna citerade? Är det så att man har sina mest citerade artiklar i början av karriären? Det har hävdats då ibland att forskare, särskilt inom områden som vilar tungt på analys, som till exempel matematik, är mest kreativa i början av sin karriär. Det är de unga matematikerna som kommer på nya saker, har det påståtts.

Det skulle tala för att man gör sitt bästa arbete i början på karriären. På andra sidan... så tenderar forskare att få mer resurser. Ju äldre de blir i sin karriär, vi skulle tala för att de gör sitt bästa arbete mot slutet av karriären. De har tittat på sannolikheten att en artikel ska bli publicerad över karriären och kommit fram till att det finns inget samband mellan hur långt man har kommit i sin karriär och sambandet att det blir publicerat.

Däremot så finns det en annan variabel som är specifik för varje forskare som är en slags individuell sannolikhet som varje forskare har. Att skriva ett verksamt lökcitet och den är då I den här analysen är en fast variabel det som är en medfödd eller inneboende egenskap hos forskaren som inte ändras över tid.

Gustav N

Det är väldigt intressant det här tycker jag. Inte minst för att det är ju... Det kan dra och slutas kanske, men jag föreställer mig att man även kan spekulera i att det här kan generaliseras till andra domäner än bara forskning. För det är ju en generell fråga som vi ställer oss om den mänskliga tillvaron. Hur utvecklas livet från att man är ung till att man blir äldre?