Martin

Till slutet av förra avsnittet pratade du lite grann om bubbleredaktionen och vilket fantastiskt arbete de gör. Mycket intressanta länkare alltid finns hos oss varje gång vi ska göra en sändning. Då sa du att kan inte någon av våra poeter skriva en hyllning, ett ode till redaktörerna? Här har vi helt zonika några rader från vår hovpoet Simon Gustafsson.

Vi sätter aldrig punkt. Dagen ligger öppen framför oss och vi breder därmed ut våra vingar för att flyga ut till världens alla hörn. Hämta hem det som är nytt och som är på allas läppar, ger oss ut för att gräva fram det ingen ännu sett i våra egna trakter. Och när kvällen kommer så tar vi ingen vila utan flyger ut på nytt.

Världen vilar inte och flödet av händelser, liv och ondbråd död behöver ständigt sorteras. för att föra sig in i hamn. Ja, vi är också de som står vid porten. Det är vi som avgör vad som bör få synas, vad som är värt att höras av dem med friheten i blodet. Vi pekar på dem som bör rådna av skam. Vi lyfter dem som vi önskar heder och ära.

Vi putsar och vi fixar, vi städar och vi donar och sen stiger bubblorna mot himlen för alla att ta del av. I våra egna trakter har samtalet sakta stelnat. De som förlänats Mercurius och Odens gill har krympt ihop av maktens ringar. De har tjusats av myndighetens sköna salar till att tystna och fördummas.

Om de talar, så är de låga, enkla ting. Och om de någonsin ger sig av till fjärran land så är det bara av rutin och gammal vana. Ingen av dem klarar längre att förstå vad det är de ser. Samtliga har de misst sin förmåga att förklara och tolka. Likväl påstår de om och återigen, liknande skadad pappegoja, att det är dom som står för fakta och sanning. Att det är genom deras ögon världen blir klar och uppenbar.

Att dom står för objektiva värden och att allt utanför deras vetskap spännvidd måste vara lugn och förbannad konspiration. Vi själva har för länge sedan slutat tro och bry oss om dom. Ja, vi är enbart fattiga korpar. som jagar längs med världens kuster av egen bister eld och drivkraft. Men vi vet i grunden vad vår uppgift kräver.

Vi tänker inte sluta för att vinden blåser snålt. Nej, vi ämnar inte ge oss, förrän våra vackra bubblor täcker hela denna trakt, om så till pappergoyornas vilda förtret och frustration. Följ med oss om du vill och vågar. Vet att vi inte tänker sluta. för en maktens midvinter förvandlats till en frihetlig vår. Jag minns att vi i sanning är sådana som aldrig sätter punkt.

Boris

Men jag hoppas alltså att våra två H-poeter förstår hur mycket vi uppskattar. Jag måste säga detta, det här är ju inte bara så här skojiga inslag och vi får in dikter som du läser upp på ett väldigt bra sätt. Utan det här är, vill jag hävda som en väldigt god litteraturkritiker, alltså det här är jävligt bra dikt i sig. Och det är väldigt ovanligt att poeter vågar... tala om så här stora saker på ett så vardagligt sätt utan att det kollapsar. Det är alltså skickligt genomfört helt enkelt också.

Martin

Jag tycker det är stort. Jag tycker det är en enorm oväntad innest att vi har de här dikterna. Ja. Jag blir lika lycklig varje gång vi får en sån här. Vi har två väldigt duktiga diktare som skickar sina verk till oss. Det är faktiskt helt fantastiskt och du bara slänger ur någonting i någon sändning och så får vi direkt... Ja. Värset i svar. Jag vet inte hur många podcasts det är som kan skryta med den typen av kultur, men det kan vi i alla fall.

Boris

Ja, förutom självklarhet i print i tidningar och magasin, att man hade poeter som skrev Verklighetsanknuten och det baserade dikt i 1. Det är få förundat att ha det vi har med de här två pojätterna. Det är stort.