[Speaker 1]

Jag skulle vilja följa upp lite grann och ställa en fråga som vi fick in från en premiummedlem innan den här sändningen. Den frågan är hur du, Nima, ser på din roll som akademiker i policy-sammanhang? Hur kan akademiker bidra till att få mer informerad policy? Och vad har man för ansvar som forskare i sådana sammanhang?

[Speaker 2]

Ja, det är en jättebra fråga. Jag skulle säga... Man kan säga väldigt många saker. Jag vill bara säga en sak kort. Och det är att om man läser det material som skrivs i policyfrågor, väldigt mycket av det som skrivs i Sverige till exempel, i England, Europa, det är liksom inte ansvarsfullt. Du vet, någon part, säg LO, skriver en rapport. Påfallande ofta, de skriver bara någonting för att få fram sin synpunkt.

De är inte intellektuellt ärliga. De informerar inte och så vidare. Jag vill inte angripa just en organisation, men lite så är det. Och jag tycker väl att ett perspektiv man ändå får med sig när man forskar är att man ska vara intellektuell ärlig och någonstans att man ska liksom respektera data. Man ska respektera en objektiv analys.

Sen är det så. Det är klart att det är svårt att få mig in i, liksom i en analys. Och om jag skriver en bok om kvinnors karriärer. Jag har skrivit nu tre böcker på det ämnet. Jag har ingenting att göra med min forskning. Jag tror ändå att man får en del med sig. Faktum är att man får mycket med sig av att läsa till ingenjörer och doktorer inom ingenjörsvetenskap.

Där är det väldigt mycket fokus på att man ska vara objektiv och inte vara personligt involverad. Jag vill inte överdriva hur viktigt det är med forskning. Jag är forskare, därför borde alla som är samtidigt varta vara forskare. Men det är en helt annan inställning i de här postmoderna människorna har idag. Postmodernismen säger till dig att det inte finns en sanning, objektiv sanning, allt är sant, allt är fel, om du inte gillar någon skrik att de är rasister eller fascister, etc.

Medan den akademiska inställningen är tvärtom. Den riktiga akademisk... Helt tvärtom. Det spelar ingen roll vem som säger vad. Det enda som är väsentligt vad de säger och om du är emot vad de säger då måste du förklara tydligt varför. Tydligt och pedagogiskt, inga personangrepp, inga argument, inga undanglidningar, inga insinuationer. Vill du argumentera för något så måste du argumentera för det. Och det här är ändå ett tankesätt bara, men man får med sig det tankesättet tycker jag, genom att forska och genom att vara naturvetare.