Transkribering
Kråkfåglar och papegojor på människoapors kognitiva nivå trots betydligt mindre hjärnor
Martin
Kråkfåglar och pappegojor på människa och apors kognitiva nivå trots betydligt mindre hjärnor och pallium istället för neokortex enligt tysk studie. Det är tyska forskare som har undersökt, jämfört fåglar och apor. Det är en artikel skriven av Onur Günthyrkin på Roruniversitetet.
Ja, det behöver man visa egentligen. Man har jämfört på något sätt i alla fall kognitiv kapacitet mellan kråkfåglar, pappegojjor och apor och kommit fram till att de är likvärdiga. Det här med avstående på logiskt tänkande, att känna igen sig själv i speglar och empati.
Boris
Och sen har vi haft en del länkar under vår historia som påtalar hur det är att vara en kognitiv person. Det har inte varit korpa men skator och kråkor, alltså samma gruppering, faktiskt har utvecklat förmåga att egentligen använda verktyg. Att de spar saker som de har anordnat för att komma åt mat till exempel. För att kunna återanvända dem. Alltså ett mycket primitivt verktygsanvändande, ungefär som människoliknande apor. Och det tyder på en viss form av intervju.
Martin
Det intressanta med deras fynd som jag förstår det här är att man har en jämförbar intelligens fåglar och apor emellan, men det är implementerat på helt olika sätt i hjärnan. I apor och människor naturligtvis så har man neokortex som är en särskilt utvecklad, särskilt väckad, invecklad del av hjärnan.
Fåglar har ingen neokortex. De har något som heter pallium. Som är en annan del av hjärnan. Trots att de har mycket mindre hjärnor. Jag har antagit att man menar storlek i förhållande till kroppsstorlek. Och att man inte har någon neokortex. Så verkar man kunna genomföra liknande kognitiva funktioner på ungefär samma nivå.
Och då ställer man sig frågan om det här är någonting som har utvecklats oberoende av varandra. i fåglar respektive apor. Man har av evolutionära skäl har behövt liknande kapacitet och utvecklat det med olika hårdvaror.