Martin

Main underkänner över 17 000 av 99 000 underskrifter för otydlig notarius publicus signatur. Kan därmed bortse från namninsamling för folkomröstning om cannabislegalisering. Det här är ett fint exempel på varför man inte ska sätta några förhoppningar till politiska processer. Inte ens när man har en politisk juridikation där man har direktdemokrati, man kan tvinga fram en folkomröstning och man samlar ihop namn och beskrifter och sånt där.

Om politikerna inte vill ha folkomröstningen så kommer de bara strunta i det ändå. I det här fallet så har man alltså... Man har kastat bort 17 000 signaturer som har lämnats in. Det är inte för att det är något fel på signaturerna i sig, utan det är för att... En av de notarius publicus som har varit med har använt en...

Det är någon teknikalitet som har att göra med den här personens handskrift. Så det är helt inget som ifrågasätter att det är riktiga signaturer. Det är inget som ifrågasätter att det är en riktig notarius publicus. Det har bara blivit någonting, en liten detaljfel. Vilket gör att man räknar bort de här 17 000 mejnborna som har skrivit under den här namnen under samlingen. På det sättet behöver man inte bry sig om det och ha den här folkomröstningen om hur man ska legalisera marianna.

Vi ser exempel hela tiden. Nu har vi sett exempel i Storbritannien hur man har trixat runt. Nu ska man ha en folkomröstning men kommer det ändå skysst till? Hillary Clinton förlorar varenda primärval mot Bernie Sanders men så vinner hon ändå varje gång man signar slant om det. De här processerna är ett fint exempel på hur mycket bluff det finns i de här processerna.

Boris

Ja, det spelar liksom inga roll. Även om man bygger opinion och vinner enligt systemets spelregler. så kommer det alltid dyka upp någon grej i sista minuten som säger att man inte har vunnit. Jag undrar hur många bevis behöver folk för detta egentligen?