Martin

Frihandelsavtalet TPP mellan tolv länder runt Stilla Havet undertecknat efter fem års förhandlingar. Det var efter intensiva nattmanglingar i Atlanta. Enda in på nattkanten på måndag så satt representanter, de allra högsta representanterna för de här tolv Stilla Havsländerna, för att mejsla ut texten till det här avtalet.

Boris

Och det kommer antagligen att bli fem års efter avtalet. börd efter den här krampaktiga förlossningen också. Ja. Det är ju väldigt många stater det här är omstritt och det man redan nu har uttalat att man kommer inte ha. Oppositionen kommer att bråka, krångla och inte vilja skriva under. Så att det är ju långt ifrån färdigt det här.

Martin

Ja nu börjar kampen för Obama-administrationen att få det här igenom kongressen på hemplan. För annars faller ju alltihopa och de får inte godkänna det från varje respektive nationellt parlament. Så därför förbyts den här glädje-iren över att ha fått en avtalstext snabbt i ytterligare lobbying den här gången på hemmaplan. Ja,

Boris

det är lite grann München och Chamberlain som står avgiften om ett papper i frihandel i vår tid. Dessutom är det inte mycket till ett frihandelsavtal heller så att...

Martin

Nej, det är konstigt egentligen att kalla de här avtalen för frihandelsavtal. Därför att det de instiftar är aldrig frihandel. I det här avtalet så pratas det mycket om bilindustrin och mjölkindustrin. Där det då ska ske liberaliseringar. Och det innebär bland annat att tullarna, till exempel i Japan, japanska tullarna på bilar kommer att sänkas.

Ett exempel här är att man sänker tullarna på utländska bilar gradvis över några år. Från 39% till 9%. Så att i det isolerade fallet så får man då marginellt mer frihandel för att tullarna på bilar ökar. Men i gengäld för att sänka de här tullarna så får Japan någonting annat i det här avtalet. Och så är det hela vägen. Så det är ett lapptäcke av gradvis närmre till frihandel och avsteg från frihandel. Och det problematiska är ju att ett frihandelsavtal kan ju bara vara ett frihandelsavtal om staten håller sig borta från industrisubventioner.

Boris

Det är ju inte så att det är så att det Tittar man på till exempel USA så är det ingenting i det här avtalet som ställer att de ska upphöra med sina gigantiska subventioner till till exempel i jordbruksindustrin.

Och på samma sätt så är det ju så att på delstatsnivå är det ju väldigt, väldigt vanligt med subventioner i olika former till bilindustrin. Och samma sak i Japan. Så att vad vi har här är en mängd svåger kapitalistiska stater där stat och kapital hänger ihop, där marknaden inte fungerar. Och de har nu slutit någon form av handelsavtal med varandra. Det har ingenting att göra med ett verkligt frihandelsavtal.

Martin

Att korrigera vad jag sa alldeles nyss Det är tullen på kött, nötkött som ska ner i Japan från 39% till 9% Så man förväntar sig då att nötköttindustrin kommer att, Japan kommer att importera tre gånger så mycket nötkött när det är klart Det är nästan obegripligt hur de här politikerna sitter och drar i olika trådar och trycker på knappar för att det är en sovjetisk känsla och en detaljstyr Alla olika delar av ekonomin, alla olika branscher. Hur ska vi ha det med nötskötsindustrin?

Boris

Man rör sig bort från en fri marknad och fritt handelsutbyte. Men man lyckas lansera det som ett frihandelsavtal och en avreglering.

Martin

Men den stora effekten är att man instiftar ett gigantiskt multinationellt avtal som kontrollerar ekonomin och stärker den organisationen. internationella centraliseringen av makt över ekonomin. Och det känns väldigt tveksamt tycker jag att lyfter fram eventuella partiella fördelar med sådant där avtal.

Boris

I och med att avtalet förstärker en utveckling som är jävligt negativ helt enkelt. Sågurkapitalism och centralisering av olika maktfunktioner enligt ekonomi och handel. Så det finns inget gott med detta avtal. Man kan säkert hitta en paragraf som är sympatisk. Kanske. Men so what?

Martin

Ja. Nej men vi skulle kunna räkna upp tre, fyra saker i avtalet som om man bara isolerar dem, tittar på dem själva, så är det bra saker. Det är en bra. Det finns nya regler nu kring statliga företag. Om ett företag har staten som huvudsaklig ägare så kommer de att omfattas av nya transparensregler. Man kommer att behöva uppleva upptäckta krav och man konkurrerar med privata företag som utförare för statliga tjänster till exempel.

Så då är tanken att man ska minska statens korruption i att gynna sina egna företag. Sådana saker kan man hitta, och såklart tullar som går ner. Men man missar egentligen poängen, känner jag, om man sitter och pratar om de här sakerna. Och om man ska säga något allmänt om de här bedömningarna, så är det ju helt hopplöst. Om vi ska bedöma, är det här bra eller dåligt, är det netto, är det netto plus eller minus, då måste vi sitta där som sovjetiska centralplanerare och fundera på, ja, vad är nötskötte- och mjölkexporten värda, vad är mjölkexporten värda.

Och så får vi lägga samma pussel, göra samma beräkning som man knappt ens försökte göra i Sovjet. Men som Obama och company sitter och gör nu. Så att det är ingen stor poäng med det. Men vi kan väl notera att TPP, Trans Pacific Partnership, det är ett avtal som är en del av en större process. Där man försöker göra flera sådana här stora handelsavtal.

TPP är det första som är tänkt att bli klart. Det ska sen bana vägen lite grann för TTIP. TPP, jag ger det tungan rätt i mun, det är ett avtal som omfattar 12 stycken länder kring Stilla Havet. Det är USA, Japan, Kanada, Australien, Mexiko, Vietnam och några till. Medans TTIP är ett liknande avtal som gäller mellan USA och EU. Och när TPP och TTIP är klubbade, då ska man dessutom få igenom TISA avtalet.

Som handlar om tjänstesektorerna, om jag förstår saken rätt. Och det avtalet ska inkludera 50 länder, inklusive USA och EU, men exklusive. Alla de här företagen, eller alla de här avtalen. inkluderar inte brickländerna. Så att Brasilien, Ryssland, Indien, Kina står utanför alla de här avtalen. Man kan säga att det är hela världen utom brickländerna som är med på de här T-avtalen för global handel.