Martin

Dataexpert testar Estlands e-medborgarskap och digitala stadsförvaltning. Uppmanar fler stater att göra som Finland och använda sig av den estniska tekniken. Ja, vi har ju pratat tidigare om det bubbla om Estland och deras digitala initiativ. Och den här artikeln är lite kul för den kommer från en IT-publikation, The Register. Och den är skriven av en, ja vad kan jag ändå säga, IT-expert.

En person som intresserar sig inte bara för att få in data. flummiga politiska aspekter av det här, utan han går lite på djupet och berättar tekniskt hur det estniska systemet funkar. Egentligen kanske den här länken borde ligga i teknikavdelningen. Men det är väldigt intressant för han har då tagit sig till det här eResident-systemet och faktiskt testat hur det funkar och tagit reda på hur tekniken bakom funkar.

Och det är väldigt intressant. Jag har intresserat mig för Estland och det här systemet, men jag lärde mig en del av den här artikeln. Det är verkligen fascinerande tycker jag hur många som har tagit sig till det här. Men i Estland har de en väldigt stark dataintegritetslagstiftning som åtminstone vissa hävdar är världens starkaste. Och det finns några ganska intressanta exempel i den här artikeln på hur det funkar i Estland. Och man kan tro att det är på en annan planet än vi lever på.

Så till exempel, om man går till sin läkare och läkaren vill titta på ens sjukjournaler. hans journaler, då kan inte läkaren göra det utan ditt tillstånd. Det är för att du äger dina journaler och det är bara du som kan låsa upp dem. Så för att läkaren ska kunna titta på dem så måste han göra en förfrågan om det och du måste auktorisera honom att titta på journalerna och du måste signera den auktoriseringen med ditt EID. Det vill säga patienter vet varje gång. Och hur som läkare kommer åt deras journaler? Vilket är en sorts 180-graders invertering av hur det funkar i Sverige.

Boris

Jag tänkte ställa en sån här enfaldiga fråga, men......kanske inte skulle jag göra det. Jo. Alltså, det där är jättebra, men rent... Ja, då måste jag ha en system för att lösa olycksfallsgrejer. Jag kan ju inte gärna begära att någon som är trafikskadad och medvetslös ska låsa upp journalen.

Martin

Det är en jättebra fråga, faktiskt. Det rimligaste systemet, skulle jag tycka i alla fall, var att journalen faktiskt var låst. Du kan ju möjligen utse någon tredjepart som kan uppda upp dina journaler i händelse av någonting annat. Men... Det förtäller inte berättelsen den här gången hur det funkar i Estland. Men det är en ganska intressant fråga som man kan kolla upp. Mm. Det jag tycker är intressant är bara att de verkar ha precis rätt riktning. De digitaliserar allting men inte på det dåliga sättet.

Då det blir massa övervakning och kontroll. Utan tvärtom så är de jättehårda på vem som äger vilken information, att du äger din egen information i systemet och inte ens de allsmäktiga, allsvetande läkarna kan komma åt dem.

Boris

Det vore intressant att utröna. Först tänkte jag på... lanserat teorin om att det här kommer sig av den estniska historiska erfarenheten med den brutala sovjetiska kontrollen av medborgarna. Ja visst. Men det borde ju ha växt fram i andra österländer som ingick i sovjetimperiet också. Det måste vara någon speciell grej som just gör att det här händer i Estland.

Martin

Ja men det är en större fråga i sådana fall. Varför Estland sticker ut så mycket bland de andra länderna. För det är ju så. chockterapi, men det var bara Estland som gjorde en välordad övergång till en liberal ekonomi. Och på många andra sådana här frågor så sticker Estland ut, att de verkar förvalta sin nyfunna relativa frihet.

Boris

Det är det värt att bubbla åt oss och forska vidare. Jag gör det till nästa sändning. Det kan vara surkålen. Alltså Estländerna gör världens bästa surkål. Och det kan mycket väl bli. Alltså surkål. En maträtt som befrämjar både kreativitet och ordning i tänkandet.

Martin

Ja, men surkostnering skulle ju möjligtvis kunna säga oss någonting då om varför polackerna också sköter sig ganska bra. Men det skulle inte ha något förklaringsvärde alls om man tittar på Tyskland.

Boris

Definitivt inte, men tysk surkål är fan i och med överskattad. Men polsk surkål är också väldigt bra.

Martin

Ja, som lite av en surkålskondensör så är jag nöjd att hålla med dig. Polsk surkål är överskattad. Alla gånger densamma folk på restauranger. Den är ofta inte så bra. Den smakar som den man får i Sverige. Om man köper surkål i Sverige här så är det typ så det heter polsk, estnisk brukar man inte få tag på. Jo,

Boris

det finns ett ställe i Hötorvshallen som har estnisk surkål som är helt... –Mm-hmm. –Helt otroligt. –En estnisk butik? –Nej, men de tar in estnisk surkål från en liten äst som bor i Stockholm som gör den hemma. Den är helt otrolig. Och förut kunde man ju få det... De hade ju en fantastisk estnisk restaurang i Estniska Huset vid Norra Bantorget. Som tyvärr har bytt ägare. De hade estnisk husmanskost. –Är det sant? –Ja, ja. Låg på andra våningen och där träffades alltid spioner och andra och käkade.

Martin

Mycket trevligt ställe. Jag håller tummarna för att det ska återuppstå.

Boris

Restaurangen finns kvar och miljön är fantastisk men det är inte Estnisk husmanskost längre.

Martin

Som jag har förstått det så är Estnisk husmanskost väldigt bra mat. Det är som en blandning mellan skandinavisk, tysk och lite rysk matkultur.

Boris

Ja, det är genuin. Folklig crossover. Fantastiskt bröd också.

Martin

Jag har hört att nationalrätten är blodpudding. Blodpudding som serveras med surkålsallad. Det har jag faktiskt inte testat. Jag tycker att det är smasken. Ja. Ja. Den här artikeln innehåller ingen information om Estnisk husmanskost. Men däremot, för den som vill läsa vidare om hur Estland använder blockkedjeteknik samma typ av tekniska system som används för att driva bitcoin-systemet. Så det finns väldigt intressant information här. Så att jag rekommenderar den här artikeln. Och ästniskt surkål.