Martin

Fredrik Segefeldt förklarar i P1 att fler superrika i världen är helt okej eftersom kapitalism, marknadsekonomi också minskar världens fattigdom och utjämnar globala inkomstklyftor. Det här är alltså uppföljning till en nyhet som vi i sig inte har att bubbla, nämligen att Oxfam, biståndsorganisationen Oxfam, har släppt en rapport i samband med Davos-konferensen.

Där man beskriver hur globala ekonomiska ojämlikheter utvecklas. Och säger att snart, inte nu, men snart under nästa år tror jag, så beräknar man att världens rikaste procent av befolkningen kommer att äga lika mycket eller mer som resterande 99 procent. Det vill säga att 1 procent av jordens befolkning kommer att äga hälften av resurserna. Och det här rapporteras ju nästan utan undantag som ett stort problem.

Som en stor orättvisa. Men den här länken är värdefull därför att Fredrik Segerfeldt, nyliberal debattör på ett mycket förtjänstfullt sätt, förklarar för socialisterna på P1 varför det här inte är ett problem. Utan tvärtom är det ett väldigt gott tecken när någon, till exempel Bill Gates, blir miljardär för att han har gjort så mycket bra mjukvara som folk gillar.

Boris

Jag kan i sammanhanget, och det är en typisk svensknällighet att det här är ett bekymmer, jag kan i sammanhanget varmt rekommendera den amerikanska radikalismens moderna portalfigurer, Ralph Nader. Han kom för fyra år sedan med en fantastisk 700-sidig bok som hette Only the super-rich can save the world. Så han såg inga som helst och ser inga som helst problem med att människor blir... Vi har en grupp människor som blir rikare och rikare och rikare därför att det är en förutsättning för att lösa världens problem.