Martin

Musikern Tim Avici Bergling avlider vid 28 års ålder. Hittades död i moskatt i Oman. En av Sveriges allra största underhållare, artister har gått ur tiden. Det här är en sån här person som... Han kanske liknar lite grann PewDiePie som vi pratat om tidigare. I det att han är en av världens allra största nöjesprofiler i sin genre.

Men ändå tror jag att det är många som inte har en aning om att han, vad han egentligen heter, att han var svensk och så vidare. Och därför kanske man från en svensk horisont underskattar lite grann vilket musikunder, exportunder som Tim Avici Bergling har varit. Jag ska tala för mig själv i alla fall och säga att det är så. För min del. Jag tänkte när jag såg det här, jag känner igen det här namnet Avicii, artistnamnet, det har jag ju sett någon gång.

Men jag har aldrig hört något låt. Jag kan inte påminna mig, jag kan inte nynna något låt som Avicii har gjort. Och sen så gick jag ut på Youtube och sökte och sen lyssnade jag på några av hans låtar. Och så insåg jag att alla låtarna som jag hittar, det är sådana låtar som jag har hört om så många gånger att jag aldrig vill höra dem igen. Sådana riktiga radioplågor. Man har suttit i taxivilar och hört dem gång på gång på gång.

Och jag har aldrig kopplat ihop dem med namnet. Men det här är en person som har dominerat ljudrummet och plågat mina öron i många år. Alltså en otroligt populär och framgångsrik artist. Men det känns för mig som ändå är i... Jag är lite äldre än Avicii själv, men inte så mycket äldre. Men ändå känns det som en helt annan generation. Har du någon relation alls till Avicii, Boris?

Boris

Nja, det är... Jag har ju hört namnet sådär i olika tillfällen. Men inte kunnat placera musiken. Så att, i och med att vi har en tråd på... Vår premium BBS som är en av många bra trådar och intressanta kunskapsgivare. Folk la upp olika exempel på vad som skulle vara bra där. Och i min flit, i min söndagsflit så lyssnade jag hela allihopa.

Och jag är ledsen, jag är övertygad precis som du om att jag har hört allting 512 miljoner gånger. Men jag kan inte placera den någonstans alltså. Och det lämnar mig helt blank. Alltså, jag blir jättenervös när jag ska prata om musik. Det finns två saker som jag och våra läsare upprörde tycker jag. Det ena är när man har åsikter om musik och om folks förnamn. Men jag ska drista mig till att jag har en åsikt i alla fall.

Det ena är ju att det är inte konstigt att musiken lämnar mig blank. Det ena är att det inte är konstigt att musiken lämnar mig blank. Det andra är att det inte är konstigt att musiken lämnar mig blank. Det ena är att det inte är konstigt att musiken lämnar mig blank. Det andra är att det inte är konstigt att musiken lämnar mig blank. Det ena är att det inte är konstigt att musiken lämnar mig blank. Det andra är att det inte är konstigt att musiken lämnar mig blank. Det ena är att det inte är konstigt att musiken lämnar mig blank. Det som är litteratur och annan konst, alltså att det är generations- och klass- och nationsbundet och så vidare, vad man tycker är bra musik till vardags, till minst är musik, precis som alla andra konst, som är liksom mera eviga och som faktiskt kan skära igenom alla sådana begränsningar.

Och dit hör ju inte Average's musik. Jag tror inte någon hävdar det. Men det lämnar ju blank och det innebär ju inte att jag inte kan ha förståelse för att andra gillar det på något sätt. Även om jag inte alldeles förstår varför. Men jag tycker också lite grann det här att jag blir liksom lite trött på alla de här... Rippgrejerna i tidningarna och i sociala medier att det är så hemskt och fruktansvärt och sorgligt och så vidare att han nu är död.

Och det är alltid trist att någon dör givetvis. Men vi kanske ska sluta med det här allmänna jämrandet och diskutera om hans sätt att leva och den ungdomskultur han tillhörde på något sätt kan ha bidragit till hans sorgliga förtidiga död.

Och det tror jag. Som kontrast kan jag säga att jag imorse piggade upp mig själv genom att lyssna på Last Man Standing, som är Willie Nelson senaste skiva. En väldigt pigg skiva. Han är 85 år och har nog petat i sig både mer alkohol och droger än vad Avicii gjorde.

Och han är fortfarande Last Man Standing och pigg. Så jag tror man sentimentaliserar det alldeles för mycket och folk har så otroligt behov av att säga att jag tycker det är så sorgligt. Istället för att analysera och diskutera varför det är sorgligt att någon är artist och dör vid 28 år. Men Sweeney Nelson lever när han är 85.

Martin

Vad gäller det här fallet Avicii så blir det extra pikant på det. fästa folk ihjäl sig och de kör hårt hela vägen in i kaklet. Men i det här fallet så verkar det inte ha varit så utan Avicii han hade ett oerhört intensivt, framförallt intensivt, turnéschema. Han var ju en av världens största DJ's.

Han stod och spelade skivor på stora utomhuskonserter och sånt där. Och han gjorde... Han gjorde hundratals sådana här konserter om året, oavbrutet i några år. Så körde han sina DJ-set och det var förstås oerhört ansträngande. Och det blev så att man i den svängen, att man tar mycket droger och sådant medan man jobbar, det blir anslutning.

Men han gick ju tydligen i pension, han drog sig tillbaka. Inte pension, han drog sig tillbaka från turnerandet för att leva mer stillständigt. Bland annat för att han hade fått hälsoproblem. Han fick då akuta, väldigt allvarliga problem med sin... Bukspottskörtel för att han hade supitsöndern helt enkelt. Så han försökte åtminstone tänka på sin hälsa och vi vet inte hur hälsosamt han faktiskt levde sen.

Men det ställer saken på sin spets när man tänker på att en kille som är 25 års åldern har supitsönder sina inre organ och drar sig tillbaka från sitt hårda yrkesliv. Och sen så stryker han ändå med ett par år senare. Man kan känna mer sympati för ett sånt döde än om dem. Om de kör hela vägen in i kaklet.

Jag tycker det är intressant det här med musiken. Inte ens när jag lyssnade på Kendrick Lamar har jag känt mig så främmande inför ungdomliga popmusiken. Jag tycker att det låter som... Väldigt slätstrukna poplåtar korsade med väldigt slätstruken housemusik. Och det är ju väldigt postmodern musik på det sättet att det är det här eviga klippandet och klistrandet.

Jag kan lyssna på det här och känna att det är en sorts postmodern dekonstruktion av musik från en mängd olika genrer. Man dekonstruerar och klipper upp och bygger upp. Ny musik som för mig låter lite grann som musikens motsvarighet till Frankensteins Monster. Och artisterna gör inga av de saker som man normalt förknippar med musiserande, alltså spela instrument och sjunga och sånt där, utan det är klipp och klister i musik som andra har gjort.

De skruvar på digitala effekter och så vidare. Jag försökte kolla upp Avicii lite grann och så hittade jag en YouTube-video. Jag tror man kan hitta den om man söker på Avicii in the studio. Det är mer än en timme av bara Avicii som sitter vid sin dator och visar hur han gör en låt. Det är jätteintressant att se. Inte röntgivs för att det återspeglar hela hans kreativa process. Men det är en helt annan typ av verksamhet än det vi har.

än vad jag förknippar med musicerande. Så jag har svårt att ens se några konstnärliga kvaliteter med det här. Men samtidigt är det ju uppenbarligen så att Avicii var oerhört populär. Alltså han var helt ofattbart kommersiellt framgångsrik. Producerade dozentals så kallade hits. Och det är självklart ingen slump att en viss artist blir så otroligt framgångsrik.

Att Avicii blir liksom spelare i en liksom... hundratals miljoner i intäkter på sina låtar medan andra människor är helt bortglömda i någon källare för det beror ju på att en sån som Avicii har lyckats få kontakt med någonting djupt inom sina lyssnare annars skulle han inte kunna sälja, den hade de här 100 miljonerna på banken, ljuger inte och sen är det ju som du säger Boris, att det är personligt och subjektivt i någon mån och för varje given konstnär så finns det personer som inte är mottagliga för vederbörandes konst. När ni har lyssnat på Vici kan jag känna mig lite grann som en blind människa som försöker gå på ett museum med oljemålningar.

Boris

Ja, alltså, ja men precis. Och jag känner ju också att det är viktigt det du säger om att han måste ha har liksom hittat... Åden på något sätt, där han tappar in i flödet hos ungdomen och även äldre faktiskt, uppenbarligen. Obegripligt nog. Och det där tycker jag är lite obehagligt.

Om man ska ta... Med cykeln av Ulank, jag kan bara titta på hans... Vad jag förmår uppfatta i mera videorna, för jag är inte blind än. Och det är ju så, alltså för mig är det där, ser man kombinationen musik och hans officiella videos kopplade till musiken, så är det ju liksom den totala flyktmentaliteten. Det är liksom alltid ungdomar som drar iväg någonstans, krökar och så viftar på samma enahanda sätt med armarna.

Det är liksom, det är mitt sommarlov med väldigt mycket sprit. Alltså man vill bara bortfölja allting, rulla på vägarna hela tiden och när man stannar på vägarna så är det för att gå på party. Alltså för mig är det för att... Om det liksom slår an en sträng hos ungdomen, då blir jag sorgsen av det skälet.

Martin

som jag tyckte var intressant. Där intervjuade jag en fråga av honom. Han sa så här, det var påstående nästan, du är innovativ artist, du har skapat de här nya sakerna i genren och så vidare. Och då säger han där lite i eftertänktsharmen så här Ja men så nyskapande är jag ändå inte Jag är ju inte den första som har gjort de här sakerna Om du vill se ett mycket tidigare exempel På någonting som har gjort det som du pratar om nu Då kan du gå tillbaka och kolla på en grupp som heter Rednecks Som hade en låt som hette Cotton Eye Joe Där de kombinerade elektronisk musik med country musik På ett väldigt framgångsrikt sätt Och det där tycker jag, jag gillar verkligen den kommentaren.

Jag tycker det är otroligt häftigt att Avicii säger att jag inte först, kolla på Rednecks. Och jag fick generellt känslan när jag kollade på några sådana här klipp på Youtube med Avicii, att han var en oerhört sympatisk person. Och det tror jag också är nyckeln till att vissa artister, många artister, att de kan knyta an till människor. Det är att de är...

Ja, med goda människor, med goda sunda människor, åtminstone på någon viktig nivå. Som gör att folk naturligt har sympati för dem och deras verk. Det är lite kaxigt också det här med att säga att kolla på Rednecks och lyfta fram dem som en förebild. Jag tror aldrig jag har hört en artist lyfta fram Rednecks som en föredömlig pionjär. Nej, det...

Boris

Jag tror knappt att Rednecks egna medlemmar i olika konstellationer skulle göra det. Så det är lite kaxigt. Men jag förstår att han hade en väldigt sympatisk framtoning. Han har ju sagt saker sådär när han drog sig tillbaka. Att jag gör det för att jag lever i inget riktigt liv. Det fanns en insikt om att, har jag en känsla av att, vad fan jag håller på med egentligen?

Martin

Mm, ja. Jag vet att många av våra lyssnare uppskattar när vi går lite på djupet i att analysera musikaliska verk. Jag är särskilt en lyssnare som brukar vara väldigt uppmuntrande när vi går ut på det djupa musikaliska vattnet. Håll till godo, Anders. Och vi kan lita på att du snart kommer tillbaks med ytterligare en musikologisk odyssé.