Martin

Och med det så går vår sändning mot sin avrundning. Innan vi säger hej då så ska jag läsa upp ännu ett brev från en premiummänniska. För mig började resan med Bubbla redan under den första crowdfundingen. Vid den tiden var jag en bitter och uppgiven norrbottning. Vart jag än tittade och hos vem jag än mötte såg jag bara den totala likgiltigheten hos någon som kapitulerat inför socialdemokratin.

Att diskutera frihetliga idéer med vänner och familj var som att försöka prata upp en låst dörr. Varje dags tidning jag provade tycktes bedriva opinion. för en större stat snarare än att verka för en mindre sådan. Sedan gjorde bubblan tre i mitt liv. Bitterheten bytte snart mot försiktig hoppfullhet när jag såg att crowdfundingen närmade sig sitt mål.

Jag blev så till mig att jag donerade en gång till. Nyhetspostningarna började trilla in, gemenskap började byggas, rubriker slipades till sylvassa pilspetsar av drypande förakt mot allt det där slösaktiga, ineffektiva och människofientliga som jag avskytt så länge. Sedan kom radion. Radio Bubbla. Det som slutgiltigen fick mig att vända svensk gammelmedia-ryggen för alltid.

Martin och Boris dyks vara som jorda för att sända tillsammans. Martins fullkomligt genialiska utbrott kombinerat med Boris' ibland komiskt obskyra kunskap om allt möjligt kan göra en hel dag för mig. För att inte tala om de båda svurmande för surkål, denna bortglömda delikatess. Därför var det självklart för mig att stödja premiumsatsningen så gott jag kunde. Och för var dag som går vill jag bara ha mer och mer och mer.

Boris

Gud så vackert,

Martin

det där kan vi leva på en rätt många dagar. Tack! Tack så mycket kära premium-människa som har skrivit det här brevet. För er som vill pröva på livet i premium-sfären, gå till bubb.la.se